Mitt i vintern saknar två av Arktis hav i stort sett havsis. Samtidigt är det totala istäcket rekordlitet för årstiden – något som klimatforskare beskriver som en ny och djupt oroande milstolpe.


Mest läst i kategorin
Medan den globala uppmärksamheten riktats mot geopolitik kring Grönland har en historisk förändring skett i Arktis. För första gången sedan mätningarna inleddes är både Barents hav och Karahavet i princip isfria så här långt in på vintern. Enligt klimatologen Céline Heuzé vid Göteborgs universitet har detta aldrig inträffat tidigare.
”Det är helt absurt det som sker”, säger hon till Dagens Nyheter.
Att Barents hav periodvis saknar is har setts förut, men kombinationen med ett samtidigt isfritt Karahav, norr om Ryssland, markerar något nytt. Heuzé beskriver utvecklingen som chockerande snabb.
”Vi visste att det här skulle hända förr eller senare, men när jag såg det nu var det verkligen ’jäklar, en till milstolpe har passerats’. Det är så sorgligt”, säger hon.
Rekordtunt istäcke på Arktis
Den 20 januari täcktes Arktis av drygt 13 miljoner kvadratkilometer havsis med minst 15 procents istäcke, enligt National Snow and Ice Data Center vid University of Colorado Boulder. Det är den lägsta nivån som uppmätts för årstiden.
Redan i höstas syntes tecken på att något var annorlunda. Tillväxten av ny is gick långsamt, och områden som normalt fryser tidigt förblev öppna långt in på vintern.
”I slutet av december kom isen dit till slut, men nu är det fortfarande inte is på Barents hav och Karahavet. Det är extremt ovanligt”, säger Heuzé.

Beror på flera saker: främst ett varmt hav
Bakom utvecklingen ligger flera samverkande faktorer. Atmosfären i Arktis har blivit betydligt varmare, med återkommande värmeböljor även under vintermånaderna. Samtidigt har havstemperaturen stigit. Tidigare kyldes Arktiska hav effektivt ner av kall luft och ett stabilt istäcke, men med varmare luft och mindre is sker inte nedkylningen på samma sätt.
”Det blir en ond cirkel. Det varma havet är den viktigaste förklaringen till att det är så lite havsis på vintern”, säger Heuzé.
Dessutom har isen blivit tunnare. Tunn is bryts lättare sönder av stormar och smälter snabbare, vilket ytterligare försvagar istäcket. Heuzé berättar att isen på vissa platser numera är så svag att forskare ibland tvekar att gå ut på den.
Mindre is – fler människor
I en studie publicerad för drygt ett år sedan visade hon att Arktis kan uppleva sin första helt isfria dag redan före 2030.
”Att en enskild dag blir isfri har inte någon större ekonomisk eller vetenskaplig betydelse, men det har ett stort symbolvärde. Det visar hur jäkla sjukt det som sker är.”
När isen försvinner öppnas också nya möjligheter för mänsklig aktivitet. Ryssland har redan sett minskad sommaris längs sin kontinentalsockel, vilket har ökat den ekonomiska aktiviteten i området. Även turismen påverkas, med fler kryssningsresor när isen drar sig tillbaka.
Läs mer på News55:
Billigast i januari – lågpriskedjan som vinner prisjakten
Aktierna sparexperterna tror på mest 2026
Pliktrådet larmar: Värnpliktiga straffas kollektivt och nekas vård
Okända regeländringen leder till utvisning av etablerade invandrare

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.







