Antalet bedrägerier fortsätter att öka i Sverige, men för den som blir lurad är chanserna att få tillbaka sina pengar i princip obefintliga. Enligt Brottsoffermyndigheten gör dagens lagstiftning det nästan omöjligt att ersätta ekonomiska förluster – trots att konsekvenserna för de drabbade ofta är allvarliga.


Mest läst i kategorin
Allt fler svenskar utsätts för bedrägerier, men när pengarna väl är borta får nästan ingen statlig ersättning. Brottsoffermyndighetens statistik visar att möjligheterna att få kompensation för ekonomiska förluster är mycket små. Enligt myndigheten är det med nuvarande regler ”nästintill omöjligt” att ersätta pengar som försvunnit genom bedrägeri.
För Brottsofferjouren, som möter drabbade över hela landet, är situationen djupt problematisk. Organisationen beskriver hur många brottsoffer känner sig övergivna av systemet när ersättning uteblir.
“Det är lätt att tänka att det här är ekonomisk brottslighet men det är också en brottslighet som i allra högsta grad berör människor på djupet. Det är inte ovanligt med självmordstankar bland de vi möter”, säger Olle Pallin-Cox, avdelningschef på Brottsofferjouren, till SVT Öst.
Ingen ersättning på fyra år
En av dem som drabbats är Amanda Engberg i Norrköping. Hon blev utsatt för ett omfattande bedrägeri och lever i dag med stora skulder. Trots det fick hon ingen ersättning för den ekonomiska förlusten, endast för kränkning. Hennes fall är långt ifrån unikt.
Preliminära siffror för 2025 visar att omkring 14 000 ansökningar om brottsskadeersättning kom in till Brottsoffermyndigheten. Av dessa gällde cirka 1 400 sak- och förmögenhetsskador, till exempel pengar som förlorats i bedrägerier. Ingen av dessa ansökningar har lett till ersättning för de förlorade beloppen.
“Jag började här för fyra år sedan och under den tiden har vi inte kunnat ersätta någon för avlurade pengar i ett enda fall”, säger Magnus Öhrn, chef för brottsskadeenheten på Brottsoffermyndigheten.

Kräver högre återbetalningsgrad
En förklaring är hur lagen är utformad. För att staten ska kunna betala ersättning för ekonomisk skada krävs i regel att gärningspersonen är någon som staten har ett särskilt ansvar för, till exempel en intagen som rymt eller varit på permission. De flesta bedrägerier sker i dag via telefon eller internet, ofta med hjälp av bank-ID, vilket ytterligare försvårar möjligheten till ersättning.
Det finns dock ett visst utrymme i lagen att göra undantag om det finns ”särskilda skäl”, exempelvis om brottet är särskilt allvarligt. Men enligt Brottsoffermyndigheten används detta utrymme mycket sällan.
Brottsofferjouren vill nu se en förändring av lagstiftningen för att fler ska kunna få ekonomisk kompensation.
“Vi behöver en högre återbetalningsgrad till personer som utsatts”, säger Olle Pallin-Cox.
Läs mer på News55:
Stressjukskrivningar kvar på rekordnivåer – kvinnor i välfärdsyrken hårdast drabbade
Okända regeländringen leder till utvisning av etablerade invandrare
Höjda lönekravet drabbar äldrevården
Forskare larmar: Höga halter plast hittade i mänskliga hjärnor

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.









