Regeringens ekonomiska politik får sin hårdaste kritik hittills. Att lånefinansiera permanent ökade försvarsutgifter, samtidigt som inkomstskatten sänks, beskrivs av Finanspolitiska rådet som ett brott mot ramverkets principer.


Mest läst i kategorin
I sin årliga rapport Svensk finanspolitik riktar Finanspolitiska rådet skarp kritik mot regeringens budget. Tonläget är ovanligt allvarligt. Enligt rådet är detta den mest omfattande invändningen hittills mot hur finanspolitiken förhåller sig till det finanspolitiska ramverket, rapporterar Dagens Industri.
Kärnan i kritiken handlar om att regeringen valt att lånefinansiera permanent högre försvarsutgifter fram till 2034, samtidigt som man genomför skattesänkningar.
”Bristande respekt för ramverket”
Rådet beskriver upplägget som ”tydliga exempel på en bristande respekt för det finanspolitiska ramverkets principer”. I rapporten skriver man:
”I stället för att prioritera mellan olika behov väljer regeringen, och de partier som står bakom de aktuella besluten, att skjuta frågan om finansiering på framtiden. Det innebär att kommande regeringar berövas reformutrymme och att framtida generationer får betala högre räntekostnader, utöver en större kostnadsbörda för årliga försvarsutgifter. Agerandet ökar osäkerheten om politikens åtagande när gäller de offentliga finanserna.”
Enligt rådet innebär den expansiva budgeten att underskottet blir det största på 30 år, med undantag för pandemiåret 2020. Därmed finns inget utrymme för ofinansierade reformer under 2027 eller 2028.
Sätter finanspolitiken i förarsätet
Rådet pekar också på att regeringen agerar tvärt emot den etablerade ansvarsfördelningen i stabiliseringspolitiken, där Riksbanken har huvudansvaret.
”Budgeten vänder uppochned på denna princip och sätter finanspolitiken i förarsätet; samtidigt som styrräntan bedöms vara nära den nivå som är förenlig med konjunkturell balans är finanspolitikens inriktning tydligt procyklisk. Det är inte en lämplig ordning”, enligt Finanspolitiska rådet.
Att stimulera ekonomin kraftigt trots förväntad återhämtning 2026 riskerar enligt experterna att spä på obalanser i stället för att dämpa dem.

Skattesänkningarna ifrågasätts
Särskilt anmärkningsvärt, enligt rådet, är kombinationen av ökade försvarsutgifter och sänkt inkomstskatt. I rapporten konstateras:
”Det är anmärkningsvärt att regeringen motiverar avvikelsen från saldomålet med ökade försvarsutgifter och samtidigt sänker inkomstskatten med ett liknande belopp. Att i praktiken låta de ökade försvarsutgifterna ligga utanför saldomålet är inte en fråga om nödvändighet, utan ett politiskt val; finansieringsbesluten skjuts på framtiden. Det strider mot ramverkets principer.”
Ordföranden Lars Heikensten och rådet markerar därmed tydligt att regeringens vägval inte handlar om ekonomiskt tvång utan om prioriteringar.
Kritiken sätter press på finansminister Elisabeth Svantesson (M) och regeringen, och väcker frågor om hur hållbar den ekonomiska kursen är på längre sikt.
Läs mer på News55:
Försäkringschock hotar i klimatriskområden – ”Måste höja premierna”
AI-oro: Så skyddar du sparandet mot en möjlig börssmäll
Experterna varnar: Töm inte pensionen för snabbt
Marie-Louise lurade bedragarna – tills polisen slog till

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.






