Avverkningen av skogar med höga naturvärden har ökat kraftigt i Sverige. Enligt en ny rapport från Skogsstyrelsen riskerar de sista oskyddade naturskogarna nedanför fjällen att försvinna inom ett kvarts sekel om utvecklingen fortsätter i samma takt.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 16 mars 2026Publicerad: 16 mars 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Skogar som aldrig tidigare kalavverkats, så kallade kontinuitetsskogar, försvinner nu snabbt i Sverige. I dag motsvarar avverkningen omkring 100 fotbollsplaner naturskog varje dag.
Enligt Skogsstyrelsen har takten ökat dramatiskt de senaste åren. Tidigare låg avverkningen av dessa särskilt värdefulla skogar på omkring 6 000 hektar per år. Nu ligger siffran på cirka 26 000 hektar årligen.
“Det är ett högt avverkningstryck på skogar som är otroligt viktiga för den biologiska mångfalden och våra hotade arter”, säger Camilla Andersson, utredare på Skogsstyrelsen, till Dagens Nyheter.
Varje år avverkas därmed en yta större än hela Stockholms kommun av oskyddade skogar med höga biologiska värden nedanför den fjällnära gränsen.
Risk för oåterkalleliga förluster
Totalt saknar i dag omkring 1,2 miljoner hektar av dessa värdefulla skogar något formellt skydd. Om utvecklingen fortsätter som nu beräknar Skogsstyrelsen att drygt hälften av denna yta kommer att avverkas inom 25 år.
Samtidigt kan cirka en halv miljon hektar få skydd under samma period. Det innebär ändå att omkring 670 000 hektar naturskog, motsvarande fem Öland, riskerar att gå förlorade.
“Vi kan inte få tillbaka de här skogarna när de är borta. Det blir irreversibla förluster eftersom det tar så väldigt lång tid att utveckla och skapa de här livsmiljöerna och strukturerna”, säger Camilla Andersson.
ANNONS
ANNONS
Viktiga livsmiljöer försvinner
Naturskogar innehåller strukturer som utvecklats under mycket lång tid, till exempel gamla träd, död ved och en rik variation av växter och djur. Dessa miljöer är avgörande för många hotade arter.
Flera arter är direkt beroende av dessa miljöer. Tjädern behöver exempelvis variationsrika skogar med tätt blåbärsris, där kycklingarna kan hitta både insekter och skydd från rovdjur. I kalhyggen försvinner ofta dessa förutsättningar.
Även andra arter påverkas. Den tretåiga hackspetten är beroende av insekter i döda eller döende träd, och bristen på död ved av rätt kvalitet lyfts av Skogsstyrelsen som en av de största orsakerna till att skogens biologiska mångfald minskar.
Konflikt mellan myndighet och bransch
Skogsindustrin lyfter i sin tur fram att nya träd planteras efter avverkning och att mängden äldre skog har ökat i Sverige de senaste decennierna.
Men enligt Skogsstyrelsen handlar diskussionen om olika typer av skog.
ANNONS
“Den gamla skogen ökar, men naturskogarna minskar. En kalavverkad skog saknar i stort sett förutsättningar att utvecklas till en naturskog, det tar flera hundra år”, säger Camilla Andersson.
Kritik mot politiska prioriteringar
Rapporten pekar också på en konflikt mellan forskningsbedömningar och den förda politiken. Regeringen har valt att använda 1995 som referensår i arbetet med EU:s nya naturrestaureringslag. Det innebär i praktiken att Sveriges skogar anses uppfylla EU:s krav redan i dag.
Enligt Skogsstyrelsens analys behövs dock betydligt större insatser. För att ens nå en ekologisk smärtgräns, där 20 procent av naturens ursprungliga livsmiljöer bevaras, saknas i dag 1,56 miljoner hektar skoglig livsmiljö som behöver skyddas eller restaureras.
“Eftersom vi har perspektivet att bevara biologisk mångfald är 1995 års arealer inte intressanta. Det ekologiska behovet når vi inte om man fortsätter att avverka de här skogarna i den här hastigheten”, säger Camilla Andersson.
Läs mer på News55:
Elskatten har ökat kraftigt – experter: ”Orimligt”
Välj rätt sparkonto – fem med högre ränta än SBAB
ANNONS
Ny studie: Underskattade havsnivåer – kan hota fler kuststäder tidigare
Därför är en hög skatteåterbäring inget att fira
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS