Regeringens plan att dubbla Sveriges elanvändning till 2045 bygger till stor del på grön vätgas. Men när flera projekt nu bromsar in ifrågasätts hela prognosen – och risken ökar att subventionerad el i stället exporteras.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 25 jan. 2026Publicerad: 25 jan. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Regeringen har länge slagit fast att Sveriges elanvändning måste öka kraftigt för att industrin ska kunna ställa om från fossila bränslen. Prognosen pekar mot cirka 300 terawattimmar (TWh) år 2045, nästan en fördubbling jämfört med i dag. En avgörande del av ökningen är tänkt att komma från produktion av grön vätgas.
Vätgasprojekten vacklar
Nu är det dock osäkert om de storskaliga vätgassatsningarna blir av. Markus Wråke, vd för forskningsbolaget Energiforsk, menar att utvecklingen inte följer de politiska förhoppningarna.
”Vi behöver sannolikt ha mycket mer el för att klara de politiska målen kring konkurrenskraft, säkerhet och klimat. Men det blir nog inte de enorma behov som drivs av just vätgas”, säger hantill Svenska Dagbladet.
Han bedömer att den samlade elanvändningen kan bli betydligt lägre än regeringen räknat med.
”Det är osannolikt att 300 TWh el behövs till 2045 om inte andra industrier i stället växer mer.”
ANNONS
Risk för dyr överproduktion
Om efterfrågan inte materialiseras riskerar Sverige att bygga ut elproduktion som inte behövs. Det gäller både vindkraft och ny kärnkraft, enligt Wråke, som varnar för höga kostnader om satsningarna sker med statliga stöd.
ANNONS
Regeringens stöd till ny kärnkraft kan uppgå till totalt 840 miljarder kronor i form av lån och subventioner. Samtidigt är Sverige redan Europas näst största nettoexportör av el. Om den nya elen inte används i Sverige kan den i stället exporteras.
”Politikernas trovärdighet undergrävs om de säljer in en energipolitik som inte realiseras”, säger Markus Wråke.
Stålindustrin går vidare – men inte allt
Trots tillnyktringen kring vätgas ligger delar av industrin långt fram. Gruv- och stålsektorn, med aktörer som LKAB, SSAB och Stegra, fortsätter sina omställningsplaner. Men även där finns osäkerhet kring omfattningen.
”Den riktigt stora satsningen, den i Kiruna, är uppskjuten”, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.
Han konstaterar att kunder är beredda att betala mer för grönt stål, men att situationen är mer osäker för elektrobränslen till flyg och sjöfart.
”Flyget har inte den efterfrågan. De har inga kunder som kan betala så mycket.”
ANNONS
Datahallar – en joker
När vätgassatsningarna mattas av pekar Svante Axelsson på en annan osäker faktor i framtidens elbehov.
”Serverhallarna är jokern i leken, men det finns fortfarande frågetecken om omfattningen.”
Syftet med den svenska elutbyggnaden är att möjliggöra industrins klimatomställning, inte att locka verksamheter som kräver mycket el men skapar få jobb.
Läs mer på News55:
Billigast i januari – lågpriskedjan som vinner prisjakten
Aktierna sparexperterna tror på mest 2026
Pliktrådet larmar: Värnpliktiga straffas kollektivt och nekas vård
ANNONS
Okända regeländringen leder till utvisning av etablerade invandrare
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS