Myndighetens kritik: Staten sviker anhöriga vid dödsfall

De flesta människor kommer någon gång i livet att behöva hantera ett dödsbo. Riksrevisionen beskriver det som en ”medborgarnära företeelse” med potentiellt stora ekonomiska konsekvenser. Trots det menar myndigheten att staten inte ger tillräckligt stöd. I sin rapport har Skatteverkets, Kammarkollegiets och tingsrätternas arbete granskats.

Överlag fungerar systemen, men Riksrevisionen konstaterar att ansvaret i praktiken läggs på anhöriga som ofta saknar både juridisk kunskap och erfarenhet. Dödsbodelägare förväntas utreda, förvalta och skifta dödsboet, trots att regelverken är gamla och svårbegripliga.

Långa handläggningstider och bristande anpassning

I rapporten slås det fast att ”regelverkens utformning utgår från att dödsbodelägare har juridisk kompetens inom området medan dödsbodelägare i realiteten är privatpersoner utan närmare kunskap eller erfarenhet av dödsbohantering”.

En central del av kritiken riktas mot Skatteverket och de långa handläggningstiderna för bouppteckningar, rapporterar Senioren. Pandemin påverkade verksamheten, men enligt Riksrevisionen har köerna fortsatt även efteråt. Myndigheten anses inte anpassa sin verksamhet tillräckligt väl, trots att den har detaljerad statistik över förväntade dödsfall.

Revisionen pekar också på att bouppteckningar borde kunna lämnas in digitalt, vilket skulle minska risken för enkla fel som i dag leder till ytterligare förseningar.