Nobelekonomen: Tekniken är vår sista chans att lösa våra två största kriser

När den industriella revolutionen tog fart för drygt 250 år sedan bröts en utveckling som varit nästan stillastående i tusentals år. Från ett liv präglat av svält och knapphet steg mänskligheten in i en epok av ständigt ökande välstånd. För Joel Mokyr, som belönas med årets ekonomipris, var detta språng ingen slump. Han har ägnat fem decennier åt att förstå varför just Europa lyckades skapa en självförstärkande cykel av vetenskap, ingenjörskonst och ekonomisk tillväxt.

Och han menar att samma kraft, innovation, nu måste lösa två av vår tids mest akuta hot.

Joel Mokyr beskriver han hur Vetenskapsakademien och andra liknande institutioner utgjorde navet för den tekniska utveckling som förändrade världen. Det var där ny kunskap spreds och omsattes i verkliga lösningar.

”Nyckeln var det här mötet mellan vetenskapsmän och praktiker, industrialister och ingenjörer”, säger han till Dagens Nyheter.

Mänskligheten inför två omedelbara problem

I dag är utmaningen större och mer brådskande. Enligt Joel Mokyr står mänskligheten inför två problem som inte kan vänta: klimatförändringarna och de demografiska skiftena. Han ser hur den globala uppvärmningen förvärras år för år och han är tydlig med att de verktyg som behövs ännu inte är på plats.

Det är här tekniken måste spela den avgörande rollen. Joel Mokyr framhåller att politiken hittills inte lyckats leverera de lösningar som krävs.

”Politiken verkar just nu inte erbjuda någon lösning”, säger han och konstaterar att hoppet står till tekniska genombrott inom energi, produktion och anpassning till ett förändrat klimat.

Samtidigt varnar han för en alternativ utveckling.

”Den pessimistiska prognosen är att vi i stället riktar den tekniska utvecklingen mot militära ändamål. Det hoppas jag inte.”