Kommunernas och regionernas samlade pensionsskuld har vuxit till 619 miljarder kronor. Utslaget på hela befolkningen motsvarar det drygt 58 000 kronor per svensk. Samtidigt väntas pensionskostnaderna minska på kort sikt – men en åldrande befolkning kan skapa nya problem framöver.
Staffan
Ekberg
Ekberg
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Kommuner och regioner står inför en pensionsnota på hundratals miljarder kronor.
En ny rapport från Skandia visar att de samlade pensionsåtagandena vid utgången av 2025 uppgick till 619 miljarder kronor. Kommunernas del var 254 miljarder kronor medan regionerna stod för hela 365 miljarder.
Utslaget på Sveriges befolkning motsvarar det drygt 58 000 kronor per person.
Beräkningarna har gjorts av Skandias analytiker och bygger bland annat på uppgifter från SCB samt kommunernas och regionernas årsredovisningar.
Skulden har ökat kraftigt
Pensionsskulden har vuxit under flera år. Sedan 2021 har den ökat med omkring 10 000 kronor per invånare.
En viktig förklaring är den höga inflationen under 2023 och 2024. Den drev upp både pensionskostnaderna och värdet på kommunernas och regionernas framtida pensionsåtaganden.
Nu väntas utvecklingen tillfälligt gå åt ett annat håll. Prognoserna pekar mot lägre pensionskostnader på kort sikt och därefter en gradvis normalisering. Det ger kommuner och regioner ett ekonomiskt andrum.
ANNONS
“Kommuner och regioner ska både finansiera dagens välfärd och skapa ekonomiska förutsättningar för framtidens skola, vård och omsorg. Pensionsskulden är sällan den största ekonomiska utmaningen i sig, men den påverkar det långsiktiga handlingsutrymmet”, säger Skandias pensionsekonom Mattias Munter i ett pressuttalande.
ANNONS
Nästan hälften ligger utanför balansräkningen
En annan viktig detalj är att hela pensionsskulden inte syns som en vanlig skuld i balansräkningen.
Av de 619 miljarderna ligger 287 miljarder kronor, motsvarande 46 procent, som en så kallad ansvarsförbindelse.
Det betyder inte att pengarna försvinner eller att åtagandet kan bortses från. Pensionerna ska fortfarande betalas ut. Men för att förstå kommunernas och regionernas ekonomiska situation måste man alltså titta på mer än den skuld som syns direkt i balansräkningen.
“Rapporten visar tydligt varför pensionsskulden behöver sättas in i ett större ekonomiskt och demografiskt sammanhang. Samma skuld kan innebära helt olika saker i en växande kommun och i en kommun med minskande befolkning”, säger Ulf Johansson, Skandias affärsansvarige för offentlig affär.
Befolkningen avgör hur tung skulden blir
ANNONS
Det är framför allt den demografiska utvecklingen som kan göra pensionsskulden mer eller mindre besvärlig att hantera.
En kommun som växer får ett större skatteunderlag och fler personer som kan bidra till att finansiera välfärden. För en kommun där invånarantalet minskar kan samma pensionsskuld bli betydligt tyngre att bära.
Nästan varannan kommun har minskat sin befolkning under de senaste 40 åren. Enligt SCB befolkningsframskrivning väntas befolkningen dessutom minska i omkring hälften av landets kommuner fram till 2040. Det innebär att kommunerna får mycket olika förutsättningar att hantera sina framtida pensionskostnader.
Färre ska försörja fler äldre
Samtidigt väntar en större demografisk förändring framöver.
Omkring tio år väntas 40-talisterna behöva mer vård samtidigt som 60-talisterna i stor utsträckning har lämnat arbetslivet. Det innebär att färre personer i arbetsför ålder ska vara med och finansiera pensioner och välfärd för en växande äldre befolkning.
Om kommunernas och regionernas ekonomi blir allt mer pressad kan det påverka utrymmet för exempelvis äldreomsorg, sjukvård och andra välfärdssatsningar.
Skandia pekar även på att pensionskostnaderna i förlängningen kan bidra till krav på högre skatter eller tvinga fram hårdare prioriteringar mellan olika investeringar och verksamheter.
ANNONS
Ett tillfälligt andrum
Den lägre kostnadsnivån som väntas de närmaste åren kan därför bli viktig.
Skandias bedömning är att kommuner och regioner bör använda perioden till att planera långsiktigt och se över hur pensionsåtagandena ska hanteras.
För även om kostnaderna tillfälligt väntas minska kvarstår själva åtagandet. 619 miljarder kronor ska fortfarande finansieras.
Läs mer på News55:
Sparekonomen om fördelarna – och riskerna – med portföljbelåning
Kroniskt sjuka tvingas ta ekonomisk hjälp av anhöriga
Nästan var tredje svensk tänker förhandla sin bolåneränta i år
ANNONS
Ny kommunrankning: Här är det bäst för äldre att bo – och sämst
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Staffan
Ekberg
Ekberg
Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.
Staffan
Ekberg
Ekberg
Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.
ANNONS
