Svenskt bistånd görs om i grunden. Regeringen minskar anslagen till Sida med fyra miljarder kronor och skär ned på flera utvecklings- och klimatprogram. Bakgrunden är enligt regeringen det försämrade omvärldsläget och ett ökat fokus på stödet till Ukraina.


Mest läst i kategorin
Regeringen fortsätter att rita om den svenska biståndspolitiken. På en pressträff på fredagen presenterade bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) nya omfattande förändringar som innebär kraftiga nedskärningar i biståndsbudgeten.
Beskedet kommer kort efter att regeringen meddelat att det långsiktiga biståndet till fem länder, Tanzania, Moçambique, Zimbabwe, Liberia och Bolivia, stoppas.
“Förändrat omvärldsläge”
Enligt regeringen är omprioriteringarna en följd av ett förändrat omvärldsläge, där kriget i Ukraina spelar en avgörande roll. Behovet av att stärka stödet dit väger tungt när biståndsmedel nu flyttas och omfördelas, rapporterar SVT.
“Jag vill börja med att säga att beslutet vi har fattat i regeringen inte är ett beslut vi har fattat med glädje. Det är ett direkt resultat av omvärldsläget och läget vi ser i Ukraina. Många människor kommer att beröras och många insatser och projekt som hjälper människor runt om världen kommer att försvinna”, säger Benjamin Dousa.

Största omläggningen i Sveriges historia
Den omläggning som regeringen nu genomför beskrivs av bistånds- och utrikeshandelsministern som den största i Sveriges historia. Totalt handlar det om omprioriteringar på 5,5 miljarder kronor jämfört med årets biståndsbudget. En av de mest påtagliga förändringarna är den kraftiga minskningen av anslagen till Sida.
Sidas budget minskar från 22,5 miljarder kronor till 18,5 miljarder, vilket motsvarar en nedskärning på närmare 20 procent. Neddragningarna slår bland annat mot det bilaterala utvecklingsbiståndet i Asien och Afrika, där över två miljarder kronor försvinner. Även Sidas arbete med tillväxtfrämjande insatser påverkas kraftigt.
“Det handlar då om en miljard, eller en minskning i strategin med 50 procent”, säger Benjamin Dousa.
Väntas väcka debatt
Samtidigt minskas Sveriges bidrag till FN och andra internationella organisationer. Bland annat dras stödet till två klimatfonder in helt: anpassningsfonden och fonden för de minst utvecklade länderna. Däremot behåller Sverige sitt omfattande stöd till Gröna klimatfonden, som är den största av fonderna och där Sverige har sina största åtaganden.
Regeringen betonar att nedskärningarna främst gäller långsiktiga utvecklingsprogram, medan humanitärt bistånd fortsatt ska prioriteras. Stöd till organisationer som UNHCR, Unicef och World Food Program ska enligt regeringen ligga fast.
“Med det här vill vi skicka en tydlig signal att även om vi gör stora förändringar av biståndsbudgeten så behåller vi våra livräddande insatser, insatser för demokrati och för unga flickor och kvinnor i världen”, säger Benjamin Dousa.
Förändringarna väntas väcka debatt, både om Sveriges internationella ansvar och om konsekvenserna för människor i de länder där bistånd nu minskar eller försvinner helt.
Läs mer på News55:
Drycken som lyfter julbordet – vinexperten tipsar om fyra säkra val
Höjda lönekravet drabbar äldrevården
Alla på Biltema varslades – via sms: Kaos i butiken
Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden – regeringen lovar åtgärder

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.








