Trump, beredskap och hjärnröta. Orden som tog plats i svenskan 2025 speglar både samhällsoro och en oväntad språklig flykt.
Joakim K E Johansson
Uppdaterad: 29 dec. 2025Publicerad: 29 dec. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
När Språkrådet och Språktidningen presenterar 2025 års nyordslista framträder ett år präglat av oro, beredskap – och märklig språklig lekfullhet.
Bland de 27 orden ryms allt från storpolitik och säkerhetshot till AI, privatekonomi och rena nonsensuttryck som saknar tydlig betydelse men ändå tagit plats i vardagsspråket.
MISSA INTE: Skattesänkningen som skulle hjälpa pensionärer – gav 150 kronor. News55
Effekterna av Donald Trump
Ord som drönarmur, digital suveränitet och beredskapsodling speglar ett försämrat säkerhetsläge i Europa och en växande diskussion om självförsörjning och motståndskraft. Samtidigt märks effekterna av Donald Trumps återkomst till Vita huset i ord som Trumpviskare, hämndtull och handelsbazooka.
“Nyorden visar hur debatten färgas av den politiska utvecklingen”, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen. “Under andra världskriget talades det om beredskapsodling. Nu har ordet återuppstått och blivit vanligare tillsammans med andra sammansättningar med beredskap”.
ANNONS
Speglar oro för teknikberoende
Men 2025 års lista handlar inte bara om kris och konflikt. Den tekniska utvecklingen gör ett tydligt avtryck, inte minst genom ord som AI-agent och vibbkodning. Här finns en försiktig framtidstro – men också en oro för baksidorna.
ANNONS
“Nyord som AI-agent vittnar om den häpnadsväckande tekniska utvecklingen”, säger Linnea Hanell, nyordsredaktör vid Språkrådet. “Samtidigt dämpas optimismen av en stigande oro för att vårt teknikberoende ska skapa en kollektiv hjärnröta.”
Ord för dumskrollande
Just hjärnröta är ett av årets mest uppmärksammade ord och beskriver den mentala utmattning som kopplas till ändlöst skrollande och ytligt innehåll i sociala medier. I samma digitala miljö frodas även ragebait – provocerande innehåll som medvetet väcker ilska för att få spridning.
MISSA INTE: Ilska mot nya biltrenden: Annonser mitt i körningen. News55
Samtidigt har helt betydelselösa uttryck slagit igenom brett. Six seven och skibidi hörs i klassrum, på sociala medier och i vardagligt tal, trots att de ofta saknar en fast definition.
“Just för att uttrycken inte går att definiera säger de något om vår tid”, säger Linnea Hanell. “Man kan tolka nonsensspråket som en verklighetsflykt när omvärlden är alltför dyster.”
Flera språk
ANNONS
Även lånord fortsätter att forma svenskan. Engelskan dominerar, med ord som DEI, broligark och quadrobics, medan tyskan bidrar med dunkelflaute och balkongkraftverk. Enligt Anders Svensson är det typiskt för vår tid att ord uppstår parallellt i flera språk.
“Med snabb kommunikation över språk- och nationsgränser är det ofta svårt att peka ut ett exakt ursprung”, säger han.
LÄS ÄVEN:
CSN-lånet nu dyrare än bolånet – så mycket kan du förlora 2026. News55
Ålder avgör vem som får jobba – nu ska diskrimineringen stoppas. News55
Yrkena där du förlorar tusentals kronor om du jobbar efter 65. News55
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se
Joakim K E Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS