Svenskt jordbruk kan stå inför en ny möjlighet där matproduktion och elproduktion samsas på samma mark. En ny studie visar att så kallade agrivoltaiska system kan fungera väl även i Sverige – och samtidigt stärka både lantbrukets ekonomi och klimatanpassning.


Mest läst i kategorin
Att låta solpaneler och jordbruk dela mark har länge setts som en svår ekvation. Traditionellt har åkermark antingen använts för livsmedelsproduktion eller för storskaliga solcellsparker. Med agrivoltaiska system kan båda verksamheterna kombineras. Solpanelerna monteras på upphöjda konstruktioner som gör det möjligt att fortsätta odla, samtidigt som solljus, luft och regn når marken.
“Marken behöver inte användas antingen till solceller eller till odling. Den kan användas till båda”, säger Pietro Campana, universitetslektor på avdelningen för hållbara energisystem vid Mälardalens universitet, i ett pressmeddelande.
Tekniken innebär att samma hektar kan producera både livsmedel och elektricitet, vilket minskar konkurrensen om marken. Enligt forskarna kan detta bli särskilt värdefullt i takt med att behovet av förnybar energi ökar samtidigt som jordbruket pressas av klimatförändringar.

Speciellt viktigt för svenskt jordbruk
Studien, som publicerats i Nature Reviews, visar att flera grödor klarar, eller till och med gynnas av, den skuggning som solpanelerna ger. Potatis, sallat, spannmål och bär är exempel på grödor som kan må bra av skydd mot stark sol och extrem värme. Skuggan kan också minska växternas stress, bevara fukt i jorden och därmed reducera behovet av bevattning.
“Det är särskilt relevant i Sverige, där klimatförändringar innebär torrare somrar, fler värmeböljor och större variation i väder”, säger Pietro Campana.
För lantbrukare kan agrivoltaiska system innebära en ny och stabil inkomstkälla genom egen elproduktion. Samtidigt kan modellen bidra till ett mer robust jordbruk.
“Det här kan göra jordbruket mer motståndskraftigt både klimatmässigt och ekonomiskt”, säger Pietro Campana.
Saknas tydliga riktlinjer
Trots potentialen finns hinder. Investeringarna är ofta kostsamma och det saknas ännu tydliga svenska riktlinjer för hur mark med både odling och energiproduktion ska klassas.
Dessutom behövs mer forskning om vilka grödor, panelhöjder och tekniska lösningar som fungerar bäst i nordiska förhållanden. Begränsad tillgång till elnät och nätkapacitet bromsar också utbyggnaden.
I flera europeiska länder används tekniken redan i större skala, medan den i Sverige fortfarande är i ett tidigt skede. Forskarna menar ändå att förutsättningarna är goda, inte minst med tanke på landets höga ambitioner för förnybar energi och elektrifiering.
“Tekniken kan bli ett viktigt verktyg i omställningen mot ett hållbart och robust samhälle genom att tillhandahålla decentraliserad energiförsörjning och stödja landsbygdsområden”, säger Pietro Campana.
Läs mer på News55:
Höjda lönekravet drabbar äldrevården
Influensan sprids snabbt – smittskyddet varnar inför julhelgerna
Svenska företag investerar mest – trots minst stöd i EU
Nytt prissystem på bio: olika pris för olika bra stolplats

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.








