Efter oro för sabotage och ökade geopolitiska spänningar inför Riksbanken ett nytt reservsystem som gör det möjligt att betala med kort även om internet slås ut i upp till en vecka. Målet är att handeln ska fungera – även i kris.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 02 mars 2026Publicerad: 02 mars 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Ett försämrat säkerhetsläge i Europa och oro för sabotage mot kritisk infrastruktur får nu konsekvenser för hur svenskar betalar i butik. Senast den 1 juli 2026 ska ett nytt nationellt reservsystem för kortbetalningar vara på plats. Syftet är att säkerställa att handeln kan fortsätta även om internet slås ut under flera dagar.
“Sverige måste vara bättre förberett på krissituationer”, menar Riksbanken.
Bakgrund: kabelbrott och ökad beredskap
Beslutet kommer efter en period av ökad oro i närområdet. Flera uppmärksammade kabelbrott i Östersjön, där undervattenskablar skadats under oklara omständigheter, har väckt misstankar om hybridattacker kopplade till Ryssland, något som ryska företrädare har förnekat. Samtidigt pågår kriget i Ukraina, vilket ytterligare har skärpt beredskapen i Norden och Baltikum, rapporterar Realtid.
Mot den bakgrunden vill Riksbanken minska sårbarheten i det svenska betalningssystemet. I dag är kort och mobila betaltjänster helt dominerande i handeln, medan kontanter bara används vid omkring var tionde butikstransaktion. Problemet är att både kortbetalningar och appar är beroende av fungerande el- och datanät.
ANNONS
Så fungerar det nya systemet
Det nya reservsystemet tas fram i samarbete med övriga nordiska länder och Estland. Tanken är att kortbetalningar ska kunna genomföras även om internet ligger nere i upp till sju dagar.
Tekniken bygger på att betalterminaler kan lagra och kryptera transaktioner lokalt. När uppkopplingen återställs skickas informationen vidare och betalningarna slutförs. På så sätt kan butiker fortsätta ta betalt även vid större störningar i kommunikationsnäten.
ANNONS
Kontanter pekas ut som mest robusta
Parallellt betonar Riksbanken vikten av att inte helt överge de traditionella betalningsmedlen. Myndigheten uppmanar allmänheten att behålla möjligheten att använda fysiska kort och att ha kontanter tillgängliga som reserv.
Kontanter lyfts fram som det mest robusta betalmedlet i en krissituation, även om hanteringen innebär högre kostnader för banker och handel.
Del av större europeisk strategi
Initiativet är också en del av en bredare europeisk diskussion om att minska beroendet av amerikanska betaltjänstföretag som Visa och Mastercard. I ett osäkert geopolitiskt läge finns farhågor om att internationella betalningssystem kan användas som politiska påtryckningsmedel.
Planerna på en svensk e-krona och en digital euro inom EU är en del av samma strategi. Målet är att skapa statligt kontrollerade alternativ som kan fungera oberoende av privata eller utländska aktörer och därmed stärka Europas finansiella beredskap när det verkligen gäller.
Läs mer på News55:
ANNONS
Jurister larmar: ”Olagligt att återkalla permanenta uppehållstillstånd”
Ny studie: Dålig kondition större risk än måttligt drickande
”Våldet tar inte pension” – Tantjouren bryter tystnaden
Fel laddtid kan bli dyr – så slår nya effektavgiften
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS