Allt fler får ADHD-diagnoser och mediciner, men experterna varnar för att läkemedel inte alltid är rätt lösning. Individuell bedömning är nyckeln, och vissa situationer kräver extra försiktighet.


Mest läst i kategorin
Att medicinering kan lindra ADHD-symtom är välkänt. Läkemedel kan förbättra uppmärksamhet, fokus och impulskontroll, samtidigt som rastlöshet och överaktivitet minskar. Men valet av preparat och situationen för användning är långt ifrån standardiserad.
Olika typer av ADHD-läkemedel
Peik Gustafsson, universitetslektor och docent i barn- och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet, delar upp läkemedel i centralstimulerande och icke-centralstimulerande.
“De centralstimulerande har en snabbt insättande effekt och går ofta ur kroppen till kvällen, vilket är bra för sömnen. Metylfenidat, som Concerta och Ritalin, är förstahandsvalet. Amfetaminvarianter är andrahandsval,” säger han till Aftonbladet.
De icke-centralstimulerande, såsom atomoxetin (Strattera) och guanfacin (Intuniv), har ingen uppiggande effekt men verkar heldygn. Det kan vara ett alternativ för personer som behöver effekt tidigt på morgonen eller sent på kvällen.

Vem bör avstå från medicin
Experterna betonar att medicinering inte är nödvändig för alla med ADHD.
“Är man högfungerande och har väldigt små svårigheter i vardagen så är jag personligen tveksam till om medicinering behövs. Jag skulle i första hand vilja prova annat än medicin,” säger Peik Gustafsson.
Särskild försiktighet gäller personer med hjärtfel i släkten eller psykiatriska problem, som psykoser. Centralstimulerande mediciner kan i sällsynta fall trigga psykoser, även om risken är liten när medicinen används korrekt.
Barn och föräldrautbildning
För barn under sex år är läkemedel generellt restriktivt. För äldre barn används ofta medicin, men fokus ligger även på föräldrautbildning och stödprogram som lär strategier för skola och hem.
“Det finns program för föräldrar till barn med ADHD. Gruppsessioner där de får lära sig olika förhållningssätt,” förklarar Peik Gustafsson.
Historiskt har pojkar medicinerats mer, men skillnaden mellan könen har minskat. Flickor visar ofta andra symtom, som nagelbitning, hårtvinnande eller överdriven pratsamhet.

Rätt ordning och uppföljning
Mats Persson, läkare vid Läkemedelsverket, understryker att läkemedel ska provas i rekommenderad ordning: först metylfenidat, därefter amfetaminvarianter och i sista hand guanfacin.
“För att få medicin måste man ha en diagnos och andra insatser ska ha prövats först. Sedan utvärderar man effekten över tid,” säger han.
Viktigt är att inte fortsätta på slentrian om effekten uteblir, och att alltid anpassa behandlingen efter individuella behov.
ADHD-mediciner kan vara mycket effektiva, men de är inte universallösningen. Rätt diagnos, rätt preparat och noggrann uppföljning avgör både säkerhet och nytta.
Läs mer på News55:
Försäkringschock hotar i klimatriskområden – ”Måste höja premierna”
AI-oro: Så skyddar du sparandet mot en möjlig börssmäll
Experterna varnar: Töm inte pensionen för snabbt
Marie-Louise lurade bedragarna – tills polisen slog till

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.









