Ett enkelt blodprov skulle i framtiden kunna visa om en person löper risk att utveckla Parkinsons sjukdom – långt innan tydliga symtom uppstår. Det visar ny forskning från Chalmers. “Inom de närmaste åren kan ett blodbaserat test bli aktuellt”, säger biträdande universitetslektor Annikka Polster till News55.
Joakim K E Johansson
Uppdaterad: 09 feb. 2026Publicerad: 09 feb. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det är ännu inte verklighet i sjukvården – men nya forskningsresultat pekar på att blodbaserade markörer kan göra tidig upptäckt möjlig inom en snar framtid. Det säger Annikka Polster, biträdande universitetslektor i systembiologi vid Chalmers, i en intervju med News55.
MISSA INTE: Ministern pekar ut kommunerna efter övergrepp mot äldre
”I dag finns det inget blodtest för Parkinson som används rutinmässigt i klinisk vård, särskilt inte för att screena personer utan symtom. Men det här är ett mycket aktivt forskningsområde”, säger Annikka Polster.
Förösker upptäcka tidiga förändringar
I sin forskning har hon och hennes kollegor identifierat blodbaserade markörer som är kopplade till specifika sjukdomsmekanismer vid Parkinsons sjukdom. Framför allt handlar det om processer som rör cellernas DNA-reparation och deras stressrespons – biologiska system som aktiveras när celler utsätts för skador eller hot.
”De här markörerna framstår som lovande kandidater för att upptäcka tidiga biologiska förändringar som är förknippade med Parkinsons sjukdom”, säger hon och betonar att resultaten hittills ska ses som ett första steg.
Innan ett blodtest skulle kunna användas för bred screening krävs dock betydligt mer forskning. Enligt Annikka Polster behövs större studier och oberoende verifiering för att säkerställa att markörerna är robusta, tillförlitliga och specifika för just Parkinson.
ANNONS
Vill kunna påverka sjukdomsförloppet
ANNONS
En central fråga är vad en tidig upptäckt faktiskt skulle innebära för den som testas. I dag finns flera läkemedel som lindrar symtomen och förbättrar livskvaliteten för personer med Parkinson, men möjligheten att stoppa eller bromsa själva sjukdomsprocessen är begränsad.
”När de typiska symtomen visar sig har redan ett stort antal hjärnceller gått förlorade. Därför är tidig upptäckt så viktig”, säger Annikka Polster till News55.
Målet med forskningen är att identifiera sjukdomen i ett skede där cellerna fortfarande är påverkade, men ännu inte irreversibelt skadade. Det skulle kunna öppna för tidigare insatser.
”Om vi kan hitta sjukdomen tidigare kan det bli möjligt att sätta in åtgärder tidigare, till exempel livsstilsförändringar eller framtida behandlingar som kan påverka sjukdomsförloppet”, säger hon.
MISSA INTE: Edward Blom ratar semlor – inte ätit på över 20 år
Kan bli verklighet inom några år
Samtidigt lyfter hon risken för felaktiga testresultat. För att ett framtida blodprov ska kunna införas i vården måste det ha både hög känslighet och hög specificitet.
”Vi måste veta hur stora riskerna är för falskt positiva och falskt negativa resultat. Det är avgörande för att undvika onödig oro hos friska personer”, säger hon.
ANNONS
När ett sådant test realistiskt skulle kunna bli tillgängligt i vården beror enligt Annikka Polster på fortsatt finansiering, lyckade valideringsstudier samt regulatoriska beslut. Hon bedömer ändå att utvecklingen går relativt snabbt.
”Om resultaten fortsätter att bekräftas i större studier är det inte fråga om decennier. Inom de närmaste åren kan ett blodbaserat test bli aktuellt, men det måste införas ansvarsfullt och bygga på stark vetenskaplig evidens”, säger hon till News55.
MER OM HÄLSA:
Carolina fick sällsynt sjukdom – tappade nästan allt hår
Då blir pensionen en kris: “Lite skämmigt”
Chockerande upptäckten: Dålig sömn kopplas till 172 sjukdomar
”Gå långsamt i pension” – så får du mer tid och mindre stress
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.
Joakim K E Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS