Ensamhet bland äldre är ett växande problem och får allvarliga konsekvenser för både hälsa och samhälle. Trots det satsar politiken mest på symboliska åtgärder, menar läkaren och debattören Madina Refoi.


Mest läst i kategorin
Att känna sig ensam är inte ovanligt – särskilt inte när arbetslivet är över, barnen lever sina egna liv och vännerna inte längre orkar på samma sätt som tidigare.
Folkhälsomyndighetens statistik visar att mer än var tredje svensk över 60 år upplever ensamhet i vardagen.
Regeringens strategi räcker inte
I en debattartikel i Expressen skriver läkaren Madina Refoi att vår tid blivit ”ensamhetens tidsålder” och att politiken inte tar detta på allvar:
“Inom politiken behandlas ämnet som en mjuk fråga – svår att mäta, svår att prioritera och lätt att bortse från,” skriver hon.
Regeringens strategi, menar hon, landar ofta i moraliserande budskap som ”Säg hej” snarare än konkreta verktyg för sjukvården och äldreomsorgen.
Ensamhet hos äldre: Lika allvarligt som rökning
I artikeln hänvisar Madina Refoi till forskning som visar att ofrivillig ensamhet är en riskfaktor på samma nivå som rökning eller fysisk inaktivitet. Ensamhet ökar risken för förtida död med omkring 30 procent och leder till ökad vårdkonsumtion.
Refoi påpekar att Sverige saknar nationella strategier för att bryta social isolering, medan länder som Storbritannien och Japan har infört ”social prescribing” där läkare kan skriva ut sociala aktiviteter på recept.
“Om ensamhet är en riskfaktor för sjukdom bör den behandlas som just det: en del av sjukvårdens preventiva arbete,” skriver hon.
Äldre behöver mer än funktion
Refoi kritiserar hur svensk äldreomsorg fokuserar på funktion snarare än livskvalitet.
Samtal och mänsklig närvaro får stå tillbaka för mätbara insatser, menar hon. Hon föreslår att relationer och kontinuitet bör värderas högre, exempelvis i biståndsbedömningar, för att ge äldre möjlighet till social kontakt.
“Vi har byggt ett system som är fantastiskt på att överleva, men sämre på att leva.”
Ensamheten fyller vår väntrum
Ensamhet får konsekvenser för vården. Äldre söker ofta för ospecifika symtom som oro, smärta och sömnbesvär, som kanske egentligen bottnar i att man känner sig ensam.
Det gör vårdköerna längre och ökar skillnaderna i samhället, eftersom ensamheten drabbar hårdast dem som har minst kapital.
Ensamma äldre – vem bär ansvaret?
Hon menar att ingen tar ansvar för problemet. Kommunerna skyller på brist på resurser, regionerna på att ensamhet inte är medicinskt. Resultatet blir att inget görs.
“Varför ska ett av världens rikaste länder sakna en nationell insats mot en av våra mest kostsamma riskfaktorer?” skriver Madina Refoi i Expressen.
Riktade åtgärder för äldre krävs
Debattören framhåller att riktade insatser kan minska ohälsa och avlasta vården, på samma sätt som fysisk aktivitet på recept en gång infördes.
Hon menar att Sverige kan lära av andra länder som redan har nationella strategier mot social isolering, och att ämnet kan ses som en politisk fråga om folkhälsa, ekonomi och samhällsplanering.
“Vi kan gärna fortsätta säga hej till varandra. Men framför allt behöver politiken sluta säga hej då till sitt eget ansvar,” skriver hon.
Läs mer på News55:
Risk för stroke och hjärtinfarkt: Ta högt blodtryck på allvar
Så påverkas din mentala hälsa – av att gå i pension
Ung kvinna höll på att drunkna – värnpliktiga hoppade i strömmen
Man på äldreboende sparkad ur rullstol – av vikarie
Rolf, 88, dog i svåra smärtor – efter miss av hemtjänsten
Se även: AI pekas ut som nästa stora risk 2026. Dagens PS

Som skribent på News55 behandlar Mira Ekberg ämnen med fokus på kultur och nöje, samhälle, hälsa, resa, husdjur och livet i stort.

Som skribent på News55 behandlar Mira Ekberg ämnen med fokus på kultur och nöje, samhälle, hälsa, resa, husdjur och livet i stort.








