News55
måndag
30 mars

Så många tar magmedicin i onödan – risk för biverkningar

Halsbränna
Ny forskning lugnar kring cancerrisk – men läkare slår larm om överanvändning av vanliga magläkemedel. Foto: Canva
Joakim K E Johansson
Joakim K E
Johansson
Uppdaterad: 30 mars 2026Publicerad: 30 mars 2026

Allt fler tar medicin mot halsbränna – men upp till 60 procent kan sakna behov. Nu varnar experter för onödig behandling och risk för biverkningar.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Användningen av läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar fortsätter att öka, trots kända biverkningar. Samtidigt visar ny forskning att riskerna för magsäckscancer inte är så stora som tidigare befarats – men läkare varnar ändå för överanvändning, skriver Svenska Dagbladet.

MISSA INTE: Livsfarliga läkemedel säljs på nätet: “Riskerar att dö”

Protonpumpshämmare (PPI), en grupp läkemedel som minskar magsyran, är i dag bland de mest använda medicinerna. De introducerades med preparat som Losec och har sedan dess fått en central roll i behandlingen av reflux och magsår.

”Det finns en hel rad biverkningar som är mer eller mindre etablerade”, säger Jesper Lagergren, professor och överläkare vid Karolinska institutet och King’s College London till SvD.

Ökar inte risken för magsäckscancer

I en ny nordisk registerstudie har forskare analyserat över 17 000 personer med magsäckscancer och jämfört dem med över 170 000 personer utan diagnosen. Resultatet visar att långvarig användning av PPI inte ökar risken för magsäckscancer.

”Vi hade hypotesen att det skulle finnas en riskökning”, säger Jesper Lagergren.

Tidigare studier har pekat på en fördubblad risk, men enligt forskarna kan resultaten ha påverkats av metodproblem. Bland annat har man inte alltid skiljt mellan olika typer av magsäckscancer eller tagit hänsyn till att reflux i sig är en riskfaktor.

ANNONS
ANNONS

“Innebär en förändring i kroppen”

Trots de nya rönen kvarstår problemet med överanvändning. En metaanalys från 2024 visar att nära 60 procent av alla förskrivningar saknar tydlig medicinsk indikation.

”Läkemedel som stoppar upp syraproduktionen innebär en förändring i kroppen, så det ska man inte göra i onödan”, säger Jesper Lagergren.

Biverkningar vid långvarig användning kan inkludera näringsbrist, tarminfektioner och njurproblem. Samtidigt pekar forskning på att livsstilsfaktorer, som kostvanor, bidrar till ökade magbesvär.

”Dagens snabbmat ger många personer magproblem”, säger Abdishek Das, specialistläkare i gastroenterologi vid Royal Cornwall Hospital NHS Trust till SvD.

Ökande användning – särskilt bland äldre

I Sverige använde drygt var tionde person läkemedel mot halsbränna 2024, enligt Socialstyrelsen. Andelen har ökat tydligt sedan 2006. En stor del av användarna är äldre, ofta på grund av annan medicinering som ökar risken för magproblem.

”Drygt hälften av de som tar protonpumpshämmare är över 65 år”, säger Per M Hellström, professor vid Uppsala universitet.

ANNONS

MISSA INTE: Nytt fett kan ersätta palmolja – tillverkas av sågspån

Fyller en viktig funktion

Forskare och läkare efterlyser nu mer noggrann diagnostik för att minska onödig behandling. Magbesvär kan i vissa fall bero på bakterien Helicobacter pylori, som i stället bör behandlas med antibiotika.

Samtidigt betonas att läkemedlen fortfarande fyller en viktig funktion.

”För de som har problem med halsbränna och sura uppstötningar är det fortfarande den bästa medicineringen”, säger Jesper Lagergren.

MER OM HÄLSA:

Piller ger hopp vid sömnapné – visar stark effekt

Ny studie: Träning kan bromsa Alzheimer

ANNONS

Upptäckten – de här sjukdomarna kopplas till högre demensrisk

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E Johansson
Joakim K E
Johansson

Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.

Joakim K E Johansson
Joakim K E
Johansson

Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.

ANNONS
ANNONS