Vinterns mörker sänker inte bara sinnesstämningen – det kan också påverka minne, koncentration och sexlust. Forskning visar att våra hjärnor följer årstidernas rytm mer än vi tidigare trott.


Mest läst i kategorin
När julens ljus har slocknat och januari breder ut sig kan tillvaron kännas ovanligt tung. på norra halvklotet har årets kortaste dag passerat, men de mörka månaderna fortsätter. Forskare menar att det inte bara är en känsla utan att våra beteenden och beslut förändras faktiskt med säsongerna, skriver brittiska BBC.
En vetenskaplig översikt i tidskriften Perspectives on Psychological Science visar hur årstiderna kan påverka allt från känsloliv till intelligens och socialt umgänge.
Nedstämdhet och vinterdepression
Att vintermånaderna kan utlösa depression, Seasonal Affective Disorder (SAD), är i dag välkänt. Symtomen omfattar ihållande nedstämdhet, energibrist, ökad aptit och större sömnbehov. Även de som inte uppfyller kriterierna för en diagnos kan drabbas av det som kallas ”winter blues”.
En omfattande studie från Cornell University analyserade 509 miljoner inlägg på sociala medier i 84 länder. Resultatet visade att när dagsljuset minskade blev språket mindre positivt.
En förklaring är att bristen på ljus rubbar vår biologiska klocka, dygnsrytmen, vilket i sin tur påverkar signalsubstanser kopplade till känsloreglering. Ljusterapi har därför prövats, men en genomgång från Cochrane 2019 fann begränsat stöd för metoden som förebyggande behandling.
Samtidigt spelar inställningen roll. Hälsopsykologen Kari Leibowitz, som forskat tillsammans med Joar Vittersø vid Universitetet i Tromsø, har visat att norrmän med en mer positiv syn på vintern också upplever högre livstillfredsställelse under de mörka månaderna.
Sämre minne i kylan?
Det är inte bara humöret som påverkas. Forskare vid Erasmus University Medical Centre analyserade data från över 10 000 personer över 45 år. De som testades på vintern presterade något sämre på uppgifter som rörde inlärning, minne och koncentration jämfört med dem som testades på sommaren.
Orsakerna är ännu oklara. Nedstämdhet kan spela in, det är svårare att tänka klart när man känner sig låg. En annan möjlig faktor är D-vitaminbrist, eftersom vitaminet bildas i huden vid solljus och är viktigt för hjärnans hälsa.

Mer närhet – och mer sökande
Kyla kan också påverka vårt sociala beteende. Enligt teorin om ”social termoreglering” söker vi närhet för att kompensera för fysisk kyla. Studier ledda av Hans IJzerman vid Université Grenoble Alpes visar att människor som utsätts för kyla oftare tänker på nära relationer.
Sökdata tyder dessutom på att intresset för romantiska filmer, kontaktannonser och pornografi ökar mitt i vintern, ett mönster som bland annat observerats i en studie från Villanova University och Rutgers University.
Sammantaget visar forskningen att våra hjärnor inte är opåverkade av årstidernas växlingar. Genom att förstå dessa mönster, och justera våra vanor därefter, kan vi lättare hantera vintermörkret och kanske till och med dra nytta av det.
Läs mer på News55:
Finanspolitiska rådet sågar budgeten: ”Anmärkningsvärt”
Ny bluffvåg: Så skyddar du dig mot de nya bedragarna
Vill du sluta jobba tidigare? Så påverkas din garantipension
Ny forskning: PFAS kopplas till förändringar i barns hjärnor

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.









