Forskare har identifierat tre redan existerande läkemedel som kan ha potential att användas mot Alzheimers sjukdom i framtiden. Men trots lovande biologiska effekter krävs omfattande studier innan de kan bli aktuella som behandling.


Mest läst i kategorin
I jakten på nya behandlingar mot Alzheimers sjukdom har en internationell expertpanel granskat ett stort antal läkemedel som redan används inom sjukvården. Gruppen bestod av 21 demensspecialister och arbetet genomfördes tillsammans med brittiska Alzheimer’s Society under ledning av University of Exeter, rapporterar Aftonbladet..
Totalt analyserades omkring 80 etablerade läkemedel. Efter genomgången fastnade forskarna för tre kandidater som anses särskilt intressanta: bältrosvaccinet Zostavax, potensmedlet Viagra (sildenafil) och riluzol, som används vid motorneuronsjukdomar som ALS.
Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s Research and Therapy.
Kan gynna hjärnans nervceller
Gemensamt för de tre läkemedlen är att de har biologiska effekter som skulle kunna vara gynnsamma för hjärnans nervceller.
“Man bör vara skeptisk tills studier har genomförts. Man har valt dessa tre läkemedel på grund av kunskapen man har om deras biokemiska effekter på nervceller i hjärnan”, säger Arne Reimers, specialistläkare i klinisk farmakologi, till Aftonbladet.
Sildenafil, den aktiva substansen i Viagra, påverkar blodkärlen och kan öka blodflödet. Det skulle i teorin kunna förbättra tillförseln av näring till nervceller i hjärnan.

Flera faktorer mot alzheimer
Riluzol tros i sin tur kunna skydda nervceller genom att motverka överaktivitet i hjärnans signalsystem.
“Riluzol skulle också kunna vara aktivt i mekanismerna inne i nervcellerna som bland annat påverkar ämnesomsättningen, som i sin tur skulle kunna göra att nervcellerna skapar nya förbindelser sig emellan.
När det gäller bältrosvaccinet har vissa studier visat att personer som vaccinerats tycks få alzheimer något mer sällan senare i livet.
“Det finns målinriktade studier med just denna frågeställning som har kunnat visa detta.”
Fördel: redan kända läkemedel
En stor fördel är att alla tre läkemedlen redan används i vården. Det innebär att deras biverkningar är väl dokumenterade.
Dessutom har flera av dem förlorat sitt patentskydd, vilket gör dem billiga att producera.
“De senaste 10 till 15 åren har det blivit stadigt mer vanligt att återanvända läkemedel, och det finns inga stora risker med det”, säger Arne Reimers.
Krävs stora kliniska studier
Trots de lovande teorierna är det långt kvar innan läkemedlen eventuellt kan användas mot alzheimer.
De måste först testas i så kallade dubbelblinda, kontrollerade kliniska studier där effekten jämförs med placebo.
“Det kommer att ta lång tid. Beroende på om läkemedlen visar en äkta effekt, och hur stor den i så fall är, skulle man kunna värdera om de kommer att användas mot alzheimer.”
Först därefter går det att avgöra om någon av kandidaterna faktiskt kan bli en ny behandling mot den svåra demenssjukdomen.
Läs mer på News55:
Elskatten har ökat kraftigt – experter: ”Orimligt”
Välj rätt sparkonto – fem med högre ränta än SBAB
Ny studie: Underskattade havsnivåer – kan hota fler kuststäder tidigare
Därför är en hög skatteåterbäring inget att fira

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.








