Utmattningssyndrom tas bort – så påverkas du

Kan ge mer träffsäkra bedömningar

Samtidigt ser vissa forskare även möjliga fördelar. Elin Lindsäter, psykolog och forskare vid Karolinska institutet, menar att förändringen kan leda till mer individuella bedömningar.

“Självklart kommer människor inte sluta må dåligt för att utmattningssyndrom inte kan ställas som diagnos”, säger hon.

Hon pekar på att diagnosen ibland använts för brett. I vissa fall kan andra orsaker, som hormonella förändringar i klimakteriet, ligga bakom symtomen.

“Det finns en möjlighet att bli ännu bättre och att vi kan specificera ännu mer vad som blir utmaningen för just den här personen.”

“Spelar mindre roll vad det kallas”

Även Ingibjörg Jónsdóttir, professor och verksamhetschef på Institutet för stressmedicin, tonar ner dramatiken kring förändringen.

Hon menar att diagnos och klassificering inte är samma sak, och att vården kan fortsätta arbeta på liknande sätt som i dag.

“Det är inte första gången som ett klassificeringssystem ändras och utmattningssyndrom är inte den enda diagnosen som påverkas”, säger hon.

Det avgörande är, enligt henne, att patienterna fortsatt får rätt hjälp.

Fokus på rätt stöd

Experterna återkommer till samma slutsats: det viktigaste är inte vad diagnosen heter, utan hur människor tas om hand.

Kunskapen om stress och utmattning finns kvar och behovet av vård lär inte minska för att diagnosen uttmattningssyndrom försvinner.

“Vi måste lösa vad grundproblematiken är, det måste vara viktigast”, säger Ingibjörg Jónsdóttir.

Läs mer på News55:

Slipp onödiga bankavgifter – experten: ”Mycket pengar att spara”

Vanliga tillskott kan störa mediciner – få känner till riskerna

Elpriserna skenar – enorm klyfta mellan norra och södra Sverige

Psykologen: Känner du dig som en bluff? “Tankefälla”