Hur mycket bakterier sprids egentligen från lufthandtorkar på offentliga toaletter? SvD har tillsammans med forskare genomfört tester för att ta reda på saken.
Joakim K E Johansson
Uppdaterad: 28 jan. 2026Publicerad: 28 jan. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
På sociala medier har klipp där agarplattor hålls under lufthandtorkar fått stor spridning och väckt oro, skriver Svenska Dagbladet.
I tv-inslag i TV4 och SVT har experter avrått från lufthandtorkar, medan tillverkare kritiserat tidigare forskning. Studier från University of Westminster 2008 och 2016 har visat kraftigt ökad bakteriespridning vid användning av lufthandtorkar, men studierna har ifrågasatts av bland andra tillverkaren Dyson och svenska Elstar.
MISSA INTE: Sällsynt sjukdom gör dig ”full” av vanlig mat
För att få en bild av hur det ser ut i verkliga miljöer genomförde SvD tester tillsammans med forskarna Astrid von Mentzer, Manuela Terrinoni och Marlene Grimmer från Göteborgs universitet. Totalt användes 40 agarplattor på två offentliga toaletter i Göteborg – en vid Kungsportsplatsen och en på en skola.
“Tydlig bakterietillväxt”
Resultaten visade inga bakterier i luften vid kontrolltester, och endast få på själva ventilen. Däremot syntes tydlig bakterietillväxt när en agarplatta hölls under en lufthandtork i 30 sekunder, särskilt i den skolmiljö där luftflödet var starkare.
”Det som händer är att den blåser runt massor av luft från det som är inne i rummet, exempelvis från våra kläder och från golvet”, säger Astrid von Mentzer. Hon tillägger att bakterierna sannolikt är vanliga miljö- och hudbakterier som Bacillus, Micrococcus och stafylokocker.
Vid jämförelser mellan pappershandduk och lufthandtork syntes fler bakterier efter tork med luft, men enligt forskarna rör det sig främst om den egna mikrofloran.
ANNONS
”Det är skillnader i spridning – inte att sjukdomsrisken ökar”, säger Astrid von Mentzer.
MISSA INTE: Långvarig användning av magsårsmedicin kopplas inte till magcancer
ANNONS
Hoppa lufthandtorken
Forskarna påpekar att handtvätten är den viktigaste faktorn för att minska smittspridning, i linje med rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. I vardagsmiljöer bedöms bakterieöverföringen oftast som ofarlig.
Man blir alltså normalt inte sjuk av att använda handtorkar i offentliga miljöer. Samtidigt är pappershanddukar oftast ett bättre val om de finns.
Men i vårdmiljöer kan spridningen få större betydelse, betonar forskarna.
”Då tror jag att man helt enkelt får tvätta med tvål och vatten – och sedan ta en pappershandduk. Hoppa lufthandtorken”, säger Astrid von Mentzer.
LÄS ÄVEN:
Därför ska du träna lugnt – forskarnas nya besked
ANNONS
Nu tar fibrer över efter protein – hyllas av både forskare och influencers
Sanningen om lightläsk – det här säger forskningen
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.
Joakim K E Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS