AI och ålderism: Vi måste jobba längre

Texten är en åsiktstext och åsikterna delas inte nödvändigtvis av redaktionen.

Den 9 oktober uppmärksammas Ageism Awareness Day världen över. Sverige behöver fler människor som arbetar längre för att stärka både pensioner och välfärd, men många äldre möter fortfarande hinder på arbetsmarknaden.

AI skulle kunna bli en del av lösningen men riskerar i stället att förstärka den ålderism som redan finns. Vi får inte låta framtidens teknik automatisera gårdagens fördomar.

MISSA INTE: Christina Sahlberg, 57: “Vanlig fälla kan kosta dig 599 000 kronor fram till pension”

Riktålder ersätter pensionsålder

Om svenskar ska kunna arbeta så länge som politikerna vill – ja, ens till nuvarande riktålder för pension – är det helt avgörande att kunna byta jobb sent i livet.

En undersökning från Pluskommissionen/Demoskop visar att sju av tio svenskar ser värdet av 60-plussares erfarenhet, men bara två av tio anser att de har samma karriärmöjligheter som yngre.

ANNONS

Ålderism redan efter 40

Många upplever att det blir svårare att bli kallad till intervju redan från 40-årsåldern, något som forskning vid Linnéuniversitetet också har bekräftat.

Efter 55 blir omställning både viktigare och svårare, samtidigt som potentialen är enorm.

Outnyttjad potential bland äldre

Pluskommissionen har tidigare visat att den outnyttjade arbetskraftspotentialen bland personer mellan 55 och 74 år motsvarar samhällsvinster på omkring 70 miljarder kronor i BNP-tillväxt.

Problemet är inte att äldre inte kan eller vill arbeta, utan att arbetsgivare har svårt att behandla dem som en naturlig del av arbetsmarknaden.

AI ärver våra fördomar

Samtidigt digitaliseras rekryteringen snabbt. Rätt använda kan AI-verktyg bidra till mer rättvisa och kompetensbaserade urval genom att exempelvis anonymisera ansökningar, minska omedvetna fördomar och identifiera relevant kompetens.

ANNONS

Men tekniken är inte objektiv av naturen.

AI-system lär sig av historiska data och tidigare beslut. Har äldre kandidater historiskt kallats till intervju mer sällan eller sorterats bort oftare finns en risk att samma mönster följer med in i framtidens urvalssystem.

Datorn sorterade bort kvinnor över 55

Det är inte en teoretisk risk. I USA drev den amerikanska diskrimineringsmyndigheten EEOC ett uppmärksammat fall där ett automatiserat rekryteringssystem enligt myndigheten sorterade bort kvinnliga sökande över 55 år och manliga sökande över 60 år innan någon människa ens hade granskat deras ansökningar.

Algoritmer fattar beslut istället för människor

Fallet blev en påminnelse om att diskriminering inte försvinner bara för att besluten fattas av algoritmer i stället för människor.

Rekrytering är ett hantverk som inte kan digitaliseras fullt ut. AI skulle kunna hjälpa arbetsgivare att fokusera mer på kompetens än på ålder och minska betydelsen av omedvetna fördomar.

Ålderism är särskilt olyckligt när…

Men om systemen tränas på gårdagens rekryteringsmönster riskerar vi i stället att automatisera just de mekanismer vi behöver få bort.

ANNONS

Det vore särskilt olyckligt när både arbetsmarknaden och pensionssystemet bygger på att människor ska kunna och vilja arbeta mer och längre.

Tre krav

Därför har vi tre uppmaningar till svenska arbetsgivare i AI-eran:

1. Granska AI-verktygen ur ett åldersperspektiv.
Precis som arbetsgivare inte får diskriminera på grund av ålder får vi inte acceptera att algoritmer gör det indirekt.

2. Se AI som ett stöd – inte en ersättning för mänsklig bedömning.
När ansökningarna blir fler och mer standardiserade ökar betydelsen av strukturerade intervjuer, kompetensbaserade urval och insatser mot åldersrelaterade snedvridningar. Erfarenhet måste värderas som en tillgång, inte som en risk.

3. Investera i livslångt lärande – och belöna arbetssökande som gör det
AI förändrar arbetsmarknaden för alla generationer. Livslångt lärande, omställning och digital kompetens blir allt viktigare för att kunna ta nästa steg i karriären – oavsett om man är 25, 35, 55 eller 65 år.

Att bekämpa ålderism handlar inte bara om rättvisa. Det ger starkare tillväxt, ökad välfärd och bättre pensioner.

John Mellkvist, generalsekreterare, Pluskommissionen, ledamot i regeringens nationella råd mot ålderism
Mattias Munter, pensionsekonom, Skandia

ANNONS