News55
söndag
27 september

32 år sedan Estoniakatastrofen – detta hände den ödesdigra natten

flagga
Svenska flaggan halad på halv stång på riksdagshuset i Stockholm den 28:e september 1994, för att hedra offren ombord på passagerarfartyget M/S Estonia som förliste mellan finska Utö och estniska Dagö. Foto: Pawel Flato / Leif R Jansson / TT
Staffan Ekberg
Staffan
Ekberg
Uppdaterad: Publicerad:

På morgonen den 28 september 1994 kom beskedet som skakade Sverige. Passagerarfärjan M/S Estonia hade sjunkit i Östersjön på väg från Tallinn till Stockholm. 852 människor omkom. Bara 137 överlevde.

ANNONS

Det har gått 32 år sedan en av de värsta katastroferna i modern svensk historia.

Natten till den 28 september 1994 lämnade den estniskflaggade passagerarfärjan Estonia Tallinn med Stockholm som destination. Ombord fanns 989 människor – 803 passagerare och 186 i besättningen.

Vädret på Östersjön var hårt med vindar kring 18–20 meter per sekund och en signifikant våghöjd på omkring fyra meter.

Strax efter midnatt började katastrofen.

Grodmän från räddningspersonalen på svenska marinens helikopter i samband med räddningsaktionen för att bärga passagerare. Foto: Leif R Jansson / TT 

Ett kraftigt ljud hördes från fören

Estonia mötte vågorna snett från babord. Enligt den officiella haveriutredningen utsattes fartygets bogkonstruktion för mycket stora krafter. Klockan 01.00 noterades kraftiga vågor i området och kort därefter hördes metalliska ljud från fartygets för.

Det som hände sedan blev avgörande: Estonias bogvisir – den stora lucka som skyddade bildäckets ramp – lossnade. När visiret föll bort öppnades rampen mot bildäck.

ANNONS
En grodman från räddningspersonalen inspekterar en livflotte i samband med räddningsaktionen med att bärga passagerare från den sjunkna passagerarfärjan M/S Estonia ute i Östersjön. Foto: Leif R Jansson / TT

Den officiella utredningen beskriver hur fartyget fick en kraftig slagsida när vattnet strömmade in på bildäck.

Därefter spreds vattnet vidare, fartyget kapsejsade och sjönk. Den första kända SOS-signalen sändes omkring 01.22 och ungefär samtidigt gavs larm om att fartyget skulle överges. Estonia försvann från radarn omkring 01.50.

ANNONS

852 människor dog

Av de 989 ombord omkom 852 personer.

Av dem var 501 svenska medborgare och 285 estniska medborgare. Endast 95 av de omkomna återfanns och identifierades.

Det snabba förloppet, mörkret, det kalla vattnet och de svåra väderförhållandena gjorde räddningsarbetet extremt svårt. Många hann aldrig ta sig ut ur fartyget.

En ambulanshelikopter flyger över Estlines huvudkontor i Frihamnen i Stockholm där estniska och svenska flaggan är hissade på halv stång i samband färjeolyckan. Foto: Anders Wiklund / TT
ANNONS

En internationell haverikommission bildades

Dagen efter katastrofen bildade Estland, Finland och Sverige en gemensam haverikommission. Kommissionens slutrapport som presenterades 1997 slog fast att bogvisirets låsanordningar gav vika under vågornas belastning.

Utredningen pekade samtidigt på bakomliggande problem, såsom brister i konstruktionen av infästningar och att tidigare incidenter med bogvisir på andra fartyg inte lett till tillräcklig riskinformation inom branschen.

 Bärgningsfartyget Ugland står intill kajen i Hangö, Finland, 19:e november 1994 efter att ha bärgat bogvisiret. Foto: Anders Wiklund / TT 

Beslutet som väckte starka känslor

Efter katastrofen väcktes den svåra frågan om fartyget skulle bärgas. Den 15 december 1994 beslutade den svenska regeringen att fartyget inte skulle bärgas och att de omkomna inte skulle tas upp.

Platsen skulle i stället betraktas som en gravfridsklassad gravplats. I februari 1995 skrev Sverige, Estland och Finland under en överenskommelse om detta, och Sverige införde särskild lagstiftning som förbjöd dykning i området.

En ceremoni arrangerades i Riddarholmskyrkan för de svenska offren för Estonia-katastrofen innan kistorna transporterades vidare till respektive hemort. Foto: Jan Collsiöö
ANNONS

Nya bilder förändrade debatten

År 2020 publicerades nya undervattensbilder i en dokumentärfilm, vilket visade tidigare okända skador på fartygets styrbordssida.

Det ledde till massiva krav på en ny undersökning. Estland, Finland och Sverige beslutade då att genomföra nya bedömningar med moderna sonar- och undervattensundersökningar samt tekniska analyser.

Den nya utredningen: Ingen kollision eller explosion

Den slutliga rapporten från de nya undersökningarna bekräftade att det inte fanns någon anledning att ändra huvudslutsatsen från 1997. De nya skadorna på styrbordssidan bedöms ha uppkommit genom kontakt med havsbotten. Utredarna fann inga tecken på kollision med ett annat fartyg eller någon explosion.

Den nya analysen bekräftade händelseförloppet: bogvisiret gav vika, rampen öppnades och vatten strömmade in. Däremot pekade den senaste rapporten på ett bredare ansvar – Estonia bedömdes inte ha varit sjövärdig på grund av oupptäckta strukturella svagheter samt brister i kontroll, certifiering och säkerhetskultur.

Allmänheten och anhöriga tänder ljus och lägger blommor vid Estoniamonumentet efter ceremonin vid 30-årsminnet av M/S Estonias förlisning, 2024. Foto: Stefan Jerrevång / TT 

Källor

ANNONS

Läs mer på News55:

Brände sig på varmvatten på äldreboende – fick amputera benet

“Vill få min heder återupprättad” – Förhöret om miljardarvet

Agnes Wold rasar mot Sveriges Radio: “Jag är fylld av vrede”

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Staffan Ekberg
Staffan
Ekberg

Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.

Staffan Ekberg
Staffan
Ekberg

Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.

ANNONS
ANNONS