För 25 år sedan trodde svenskarna på drömresan till en paradisö som inte fanns. I dag är aprilskämt betydligt ovanligare – men frågan är om vi kanske behöver dem mer än någonsin.
Aprilskämtet som lurade tusentals – kan det hända igen?
Paulina
Monzón
Monzón
Uppdaterad: 01 apr. 2026Publicerad: 01 apr. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Den 1 april 2001 publicerade Dagens Nyheter ett resereportage om den idylliska ön Isola Lethe. Läsarna fick följa med till en plats där smultron växte sida vid sida med kokosnötter och där champagnen var billig.
Intresset blev enormt. Telefoner gick varma, resebolag kontaktades och hemsidor överbelastades. Många ville boka sin resa till paradiset.
Men allt var en bluff.
Bakom texten stod journalisten Anders Mathlein, och reportaget var ett aprilskämt.
“Det är med lite blandade känslor jag inser att det här är en av de mest uppmärksammade sakerna jag gjort”, säger han i dag till Dagens Nyheter.
Därför gick så många på skämtet
Artikeln var skickligt uppbyggd med detaljer som kändes trovärdiga. Bilderna kom från verkliga semesterorter, och ön hade till och med ”besökts” av kändisar.
Samtidigt fanns ledtrådar för den uppmärksamme: ortsnamn som antydde lögn och ett flygbolag med namnet Joker Air.
ANNONS
“Jag blev förvånad att även en del garvade läsare svalde det här”, säger Anders Mathlein.
En förklaring var förtroendet för tidningen. En annan var människans vilja att tro på något lockande, särskilt när det handlar om en drömsemester.
ANNONS
En tradition som håller på att försvinna
Förr var aprilskämt en självklar del av nyhetsflödet. Men mycket har förändrats.
I dag har många stora redaktioner slutat med traditionen, däribland Aftonbladet och Expressen. Orsaken är oro för trovärdigheten i en tid där falsk information sprids snabbt.
“Jag tror inte att man hade vågat satsa på något som Isola Lethe i dag”, säger Anders Mathlein.
Humor behövs – men med försiktighet
ANNONS
Trots utvecklingen finns de som försvarar aprilskämtet. Psykologiprofessorn Per Carlbring menar att humor fyller en viktig funktion.
“Det ska finnas ett överraskningsmoment, men det ska vara ofarligt. Och sen så ska det också kunna vara sant”, säger han.
Han menar att skämten kan bidra till både glädje och ökad källkritik, något som är särskilt viktigt i dagens informationsflöde.
En balansgång i vår tid
I dag är gränsen mellan skämt och desinformation mer känslig än tidigare. Ett aprilskämt kan snabbt spridas utanför sitt sammanhang, av till exempel AI:s språkmodeller, och uppfattas som sanning.
Samtidigt finns ett behov av lättsamhet i en ofta tung nyhetsvardag.
Kanske är det just där framtidens aprilskämt finns, färre, tydligare och mer genomtänkta. För även om paradiset Isola Lethe aldrig existerade, lever minnet kvar som ett av de mest lyckade skämten i svensk mediehistoria, enligt DN själva.
Läs mer på News55:
ANNONS
Därför kan belöning få motsatt effekt: “Rädd för att misslyckas”
Bolåneräntorna rör sig uppåt – experterna: då är det läge att binda
Sveriges klimatpolitik riskerar böter – på 40 miljarder
Professorns råd: Så kan du få tio extra friska år
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina
Monzón
Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina
Monzón
Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS