Är kvinnor verkligen mer empatiska av naturen – eller är det en seglivad könsstereotyp? Ny forskning visar att skillnaderna mellan män och kvinnor är mindre än vi tror – och att empati i hög grad formas av miljö, förväntningar och motivation.


Mest läst i kategorin
Föreställningen att empati är ett ”kvinnligt” drag sitter djupt. Samtidigt förknippas dominans och beslutsamhet ofta med manlighet. Även när män och kvinnor uppvisar samma beteende tolkas det olika: män beskrivs som självsäkra och kvinnor som aggressiva.
Men hur väl stämmer bilden av att kvinnor är naturligt mer empatiska?
Biologi eller miljö?
Empati handlar både om att förstå andras känslor (kognitiv empati) och att själv känna med dem (emotionell empati). I genomsnitt har kvinnor ofta fått något högre resultat i empatitester, skriver brittiska BBC.
Psykologen Simon Baron-Cohen vid University of Cambridge har argumenterat för att den kvinnliga hjärnan är ”övervägande hårdkopplad för empati”, medan den manliga hjärnan är mer inriktad på system och analys. Han har pekat på studier som visar samband mellan testosteronnivåer i fosterstadiet och senare resultat i empati- och systemiseringstest.
Samtidigt betonar han att empati är en komplex blandning av biologi och sociala faktorer.
“Myten om den kvinnliga hjärnan”
Andra forskare är mer kritiska. Neuroforskaren Gina Rippon menar att idén om den ”empatiska kvinnliga hjärnan” är en del av en seglivad myt.
”Idén att alla kvinnor naturligt är mer empatiska är en del av den så kallade myten om den kvinnliga hjärnan.”
En stor genetisk studie med över 46 000 deltagare, ledd av forskaren Varun Warrier, visade att gener spelar viss roll för empati, men att bara omkring en tiondel av variationen kan förklaras genetiskt. Inga av de identifierade generna var kopplade till kön.

Socialiseringens kraft
Flera studier visar att spädbarn inte uppvisar några tydliga könsskillnader i social uppmärksamhet eller reaktion på andras känslor. Skillnader verkar i stället växa fram över tid.
Flickor uppmuntras ofta att vara omtänksamma och inkännande, medan pojkar socialiseras till självständighet och tuffhet.
”Små flickor får höra att de ska vara snälla och inte hårda, så det blir gradvis en del av vilka de är”, sammanfattar Gina Rippon.
Även makt spelar roll. Forskning visar att personer med mindre makt eller lägre social status ofta är bättre på att läsa av andras känslor. Eftersom män historiskt haft mer makt kan det påverka hur empati uttrycks och utvecklas.
Empati kan tränas
En viktig slutsats är att empati inte är statisk. Neurologen Nathan Spreng vid McGill University betonar att det är något dynamiskt genom hela livet
Studier visar dessutom att när män uppmuntras att se sig själva som empatiska, eller får incitament att tolka andras känslor korrekt, minskar könsskillnaderna kraftigt.
Stereotypen om kvinnlig empati och manlig dominans påverkar både arbetsliv och privatliv. Kvinnor bedöms oftare som mindre lämpade för ledarskap, medan män i högre grad drabbas av social isolering, vilket är en riskfaktor för självmord.
Konsekvenser för samhället
Sociologen Niall Hanlon vid Technological University Dublin menar att en ny syn på manlighet håller på att växa fram.
”Det finns mycket forskning som visar att detta är mycket bättre. För män, kvinnor och barn.”
Forskningen pekar mot en tydlig slutsats: empati är inte ett kön. Det är en förmåga som är formbar, påverkbar och möjlig att utveckla.
Läs mer på News55:
Finanspolitiska rådet sågar budgeten: ”Anmärkningsvärt”
Ny bluffvåg: Så skyddar du dig mot de nya bedragarna
Vill du sluta jobba tidigare? Så påverkas din garantipension
Ny forskning: PFAS kopplas till förändringar i barns hjärnor

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.









