Svenska skidstjärnan William Poromaa har blivit sjuk och missar helgens världscuptävlingar i Lahtis i Finland. "Det rör sig om lättare förkylningssymptom i nuläget och vi har beslutat att William åker hem från Finland för att skapa bästa förutsättningar…

Poromaa sjuk – har åkt hem till SverigeAnders Wiklund/TTWilliam Poromaa har vaknat upp sjuk inför fredagens sprint. Arkivbild.SkidorTT Svenska skidstjärnan William Poromaa har blivit sjuk och missar helgens världscuptävlingar i Lahtis i Finland. &#8220;Det rör sig om lättare förkylningssymptom i nuläget och vi har beslutat att William åker hem från Finland för att skapa bästa förutsättningar för tävlingar framåt&#8221;, säger landslagsläkare Rickard Noberius i ett meddelande till media. Eric Rosjö ersätter Poromaa i fredagens lagsprint.

News55 rapporterar om det senaste inom sport och idrott som intresserar och engagerar läsarna.

Sport

Så mycket pengar kan Ludvig Åberg vinna i helgen

I kategorin Celebriteter skriver News55 om nyheter som gäller kändisar, deras livsöden och deras gärningar. Här samlar vi artiklar om nya och gamla konserter, filmer, skivor, fester, familjer, öden och utställningar.

Celebriteter

SVT-profilen Pelle Nyström är död – kollegornas ord: "Varm, stark"

Han sjunger VM-låten för Sverige i sommar

Fallolyckor fortsätter att vara den vanligaste orsaken till att människor behöver sjukhusvård efter olyckshändelser. Under förra året vårdades nästan 69 000 personer efter att ha fallit – och närmare åtta av tio var 65 år eller äldre. Det visar ny statistik från Socialstyrelsen.



Fallolyckor är ett särskilt stort problem bland Sveriges äldre befolkning.



Enligt <a href="https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/1d778612ad7e40069eb5848bd171a30d/2026-10-10471.pdf" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Socialstyrelsens nya rapport</a> om skador och förgiftningar som behandlats inom slutenvården stod fall för hela 74 procent av de olycksfall som ledde till sjukhusvård under 2025.



MISSA INTE: <a href="http://Ny studie: Blödningsrisken efter hjärtinfarkt har nästan fördubblats" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ny studie: Blödningsrisken efter hjärtinfarkt har nästan fördubblats</a>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-dominerar-bland-aldre">Dominerar bland äldre</h2>



Totalt behövde knappt 69 000 personer läggas in efter en fallolycka.



Av dem var drygt 39 000 kvinnor och knappt 30 000 män.



Men det är framför allt i de högsta åldrarna som fallolyckorna dominerar.



Bland patienter som var 80 år eller äldre svarade fall för 91 procent av samtliga olyckshändelser som krävde slutenvård.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-larbensfraktur-en-av-de-vanligaste-allvarliga-skadorna">Lårbensfraktur en av de vanligaste allvarliga skadorna</h2>



En av de vanligaste allvarliga skadorna är lårbensfraktur.



Under 2025 behövde drygt 18 000 personer sjukhusvård med lårbensfraktur som huvuddiagnos.



Nästan två tredjedelar av patienterna var kvinnor.



Antalet var omkring 500 färre än året innan, men sett över det senaste decenniet har nivån varit förhållandevis stabil.



<figure class="wp-block-image size-large"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="576" src="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/socialstyrelsen-1024x576.png" alt="äldre" class="wp-image-1205154" srcset="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/socialstyrelsen-300x169.png 300w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/socialstyrelsen-1024x576.png 1024w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/socialstyrelsen-768x432.png 768w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/socialstyrelsen-1536x864.png 1536w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/socialstyrelsen.png 1920w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Uppgifterna kommer från Socialstyrelsens nya rapport. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT</figcaption></figure>



Socialstyrelsens statistik visar att sammanlagt 147 500 människor vårdades på sjukhus till följd av olika skadehändelser under förra året.



Det motsvarar nästan 18 procent av samtliga personer som var inskrivna på sjukhus.



Olycksfall stod för den största gruppen, med omkring 93 500 patienter.



Därutöver fick drygt 47 000 personer slutenvård till följd av komplikationer i vården.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-farre-behovde-sjukhusvard-efter-trafikolyckor">Färre behövde sjukhusvård efter trafikolyckor</h2>



Jämfört med 2024 var förändringarna relativt små när det gäller antalet patienter som vårdades efter olycksfall, självskador och våld.



På längre sikt har däremot antalet människor som behöver sjukhusvård efter trafikolyckor minskat kraftigt.



År 2001 vårdades omkring 5 200 personer efter olyckor med personbil. Under 2025 var motsvarande antal knappt 1 500.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-over-6-000-behovde-vard-efter-avsiktliga-sjalvskador">Över 6 000 behövde vård efter avsiktliga självskador</h2>



Samtidigt behövde nästan 3 800 personer sjukhusvård efter cykelolyckor under förra året.



Totalt vårdades omkring 7 200 personer efter vägtrafikolyckor.



Rapporten innehåller även statistik om självskador och våld.



Nästan 6 100 personer behövde sjukhusvård efter avsiktliga självskador under 2025. Det var en marginell ökning jämfört med året innan.



Socialstyrelsen konstaterar också att fler flickor under 15 år har vårdats för självskador sedan 2021 jämfört med åren dessförinnan.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-galler-enbart-patienter-som-lagts-in-pa-sjukhus">Gäller enbart patienter som lagts in på sjukhus</h2>



När det gäller våld vårdades omkring 970 personer på sjukhus under 2025, den lägsta siffran under perioden 2001–2025.



Av dessa var 70 procent män och 30 procent kvinnor.



Socialstyrelsens statistik omfattar patienter som lagts in på sjukhus. Personer som enbart fått vård på akutmottagning eller inom öppenvården ingår alltså inte i dessa siffror.



Läs mer på News55:



<a href="https://www.news55.se/halsa/stroke-okar-bland-unga-de-tre-faktorerna-pekas-ut/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Stroke ökar bland unga – de tre faktorerna pekas ut</a>



<a href="https://www.news55.se/halsa/dags-att-vaccinera-sig-det-har-galler-for-influensa/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Dags att vaccinera sig – det här gäller för influensa</a>



<a href="https://www.news55.se/halsa/har-far-du-gratis-tandvard-om-du-ar-over-67-ar/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Här får du gratis tandvård om du är över 67 år</a>

Inom området Hälsa rapporterar News55 om frågor som berör forskning, sjukvård, välbefinnande, hälsotrender och råd från experter med målgruppens intresse som fokus. Andra områden som ingår är exempelvis läkemedel, vårdens kompetensutveckling och äldreomsorg.

Hälsa

Nästan 69 000 till sjukhus efter fallolyckor – äldre hårdast drabbade

De fattigaste pensionärerna får inte del av skattesänkningen, menar Norges största pensionärsorganisation som kallar budgeten för ett svek.



”Vi är besvikna över förslagets sociala profil. Minstepensionärer utan förmögenhet får faktiskt mindre att röra sig med nästa år om förslaget antas”, säger Erna Ansnes, ordförande för Pensjonistforbundet, i ett <a href="https://www.pensjonistforbundet.no/nyheter/statsbudsjettet-2027----eldre-m%C3%A5-f%C3%A5-bedre-levek%C3%A5r">pressmeddelande</a>.



Organisationen har 240 000 medlemmar och anser att regeringens budgetförslag för 2027 saknar en tydlig social inriktning. Kritiken handlar framför allt om äldre som redan har små ekonomiska marginaler.



MISSA INTE: <a href="https://www.news55.se/privatekonomi/allt-du-behover-veta-om-skatt-pa-pension-2027/">Allt du behöver veta om skatt på pension 2027</a>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-skattesankningen-gar-forbi-de-fattigaste">Skattesänkningen går förbi de fattigaste</h2>



News55 har tidigare rapporterat om den norska regeringens förslag till den största sänkningen av inkomstskatten på över 20 år.



För en löntagare med 750 000 norska kronor i årsinkomst innebär förslaget omkring 1 800 kronor lägre skatt per år, motsvarande 150 kronor i månaden.



Även norska pensionärer kan omfattas av skattesänkningarna. Men enligt regeringens beräkningar får personer med de allra lägsta inkomsterna ingen skattelättnad.



Pensjonistforbundet kritiserar att regeringen samtidigt lämnar minimipensionerna och andra låga pensioner oförändrade. Organisationen anser att skatteförslaget inte förbättrar situationen för de pensionärer som har minst pengar.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-dyrare-el-och-samre-bostadsstod">Dyrare el och sämre bostadsstöd</h2>



Det är inte bara de uteblivna skattesänkningarna som väcker kritik.



Enligt Pensjonistforbundet försämras bostadsstödet samtidigt som taket för egenavgifter höjs och elektriciteten blir dyrare. Förbundet bedömer därför att många äldre får sämre ekonomi trots regeringens skatteförslag.



Organisationen riktar också kritik mot kommunernas ekonomiska förutsättningar. När redan uppkomna kostnader räknats bort återstår enligt förbundet endast 500 miljoner norska kronor i ökat handlingsutrymme för kommuner och fylkeskommuner.



”Svag kommunal ekonomi går ut över de lagstadgade tjänsterna, och förebyggande och rehabiliterande insatser kan inte prioriteras. Vi vet att många kommuner inte klarar av att ge äldre de tjänster de behöver”, säger Erna Ansnes i pressmeddelandet.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-valkomnar-vissa-satsningar">Välkomnar vissa satsningar</h2>



Pensjonistforbundet är samtidigt positivt till delar av budgeten.



Organisationen välkomnar att aktivitetsbidraget för äldre höjs från 70 till 91 miljoner kronor och att stödet till åldersvänlig bostadsanpassning fortsätter med en ram på 89 miljoner kronor.



Men förbundet anser att satsningarna på bostäder och äldreomsorg fortfarande är otillräckliga. Enligt organisationen behövs 1 900 nya omsorgsplatser varje år, medan antalet platser bara har ökat med 500 under de senaste fem åren.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-inte-anpassat-for-pensionarerna">Inte anpassat för pensionärerna</h2>



Förbundet vill att Stortinget stärker kommunernas ekonomi och att regeringen satsar mer på bostäder där äldre kan bo tryggt.



”Regeringen måste nu gå från ord till handling. Bo trygt hjemme-reformen är inne på sitt fjärde år, men många av åtgärderna är små, gamla och inte anpassade till målet om fler åldersvänliga bostäder”, säger Erna Ansnes i pressmeddelandet.



Höj garantipensionen



Tidigare har även organisationen krävt att man höjer garantipensionen i landet med 10 000 kronor per år, enligt ett separat <a href="https://www.pensjonistforbundet.no/nyheter/krever-%C3%B8kt-minstepensjon-og-bedre-eldreomsorg">pressmeddelande</a>.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-las-mer-om-ekonomi">Läs mer om ekonomi:</h2>



<a href="https://www.news55.se/privatekonomi/allt-du-behover-veta-om-skatt-pa-pension-2027/">Allt du behöver veta om skatt på pension 2027</a>



<a href="https://www.news55.se/privatekonomi/statsministern-spar-22-miljarder-pa-pension-regeringen-sager-nej/">Statsministern spar 22 miljarder på pension – regeringen säger nej</a>



<a href="https://www.news55.se/privatekonomi/allt-fler-svenskar-kan-inte-betala-sina-skulder-hogsta-nivan-pa-20-ar/">Allt fler svenskar kan inte betala sina skulder – högsta nivån på 20 år</a>



<a href="https://www.news55.se/privatekonomi/varning-darfor-visar-din-prognos-inte-din-faktiska-pension/">Varning: Därför visar din prognos inte din faktiska pension</a>

News55:s kategori om allt från skatt till pensioner samlar allt det senaste som berör din plånbok. Privatekonomi innefattar försäkringar, resor, sommarhuset, kontanthantering i butiker, inflation och prisökningar, bränslekostnader, elräkningar, arv och mycket mer.

News55 rapporterar dessutom om börsen och aktiehandeln både i Sverige och utomlands.

Privatekonomi

Historisk skattesänkning – fattigaste pensionärerna får ingenting

Din chef kan hålla koll på vad du gör framför datorn utan att du känner till det. I en ny undersökning uppger nästan två av tre chefer att de använder någon form av digital övervakning av anställda. Men betydligt färre medarbetare upplever att övervakning förekommer på deras arbetsplats.



Digital övervakning har blivit en del av arbetsvardagen på många svenska arbetsplatser, rapporterar <a href="https://www.tv4.se/artikel/11kr68plQstsRaK5laMjPE/tva-av-tre-chefer-oevervakar-sina-anstaellda-digitalt" target="_blank" rel="noreferrer noopener">TV4 Nyheterna</a>.



Det framgår av ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet, där omkring 3 000 chefer och anställda har svarat på frågor om övervakning i arbetslivet.



MISSA INTE: <a href="https://www.news55.se/samhalle/arkebiskopen-dags-for-staten-att-be-samerna-om-ursakt/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ärkebiskopen: Dags för staten att be samerna om ursäkt</a>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-kontrollen-digitalt-kan-se-ut-pa-flera-olika-satt">Kontrollen digitalt kan se ut på flera olika sätt</h2>



Resultaten visar en tydlig skillnad mellan chefernas och medarbetarnas uppfattningar.



&#8220;40 procent av medarbetarna upplever att övervakning genomförs. Cheferna däremot, där svarar 63-65 procent att de använder olika former av övervakning&#8221;, säger Daniel Lundqvist, biträdande professor vid Linköpings universitet, till TV4 Nyheterna.



Den digitala kontrollen kan se ut på flera olika sätt.



I vissa fall handlar det om att arbetsgivaren följer vilka medarbetare som är inloggade i exempelvis Microsoft Teams.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-hur-val-kanner-medarbetarna-till-overvakningen">Hur väl känner medarbetarna till övervakningen?</h2>



Men tekniken kan också vara betydligt mer avancerad.



Enligt TV4 Nyheterna kan övervakningen omfatta inspelningar via datorns kamera och system där artificiell intelligens analyserar vad en anställd gör eller skriver.



Resultatet av forskningen väcker också frågor om hur väl medarbetare känner till vilka möjligheter arbetsgivaren har att följa deras arbete.



<figure class="wp-block-image size-large"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="576" src="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/sTTt6Oui-kamera-1024x576.png" alt="digital" class="wp-image-1205171" srcset="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/sTTt6Oui-kamera-300x169.png 300w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/sTTt6Oui-kamera-1024x576.png 1024w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/sTTt6Oui-kamera-768x432.png 768w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/sTTt6Oui-kamera-1536x864.png 1536w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/sTTt6Oui-kamera.png 1920w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Fackförbundet Unionen har stämt en arbetsgivare som ska ha övervakat en anställd utan att denne informerats. Foto: Alamy</figcaption></figure>



Samtidigt har frågan om övervakning blivit föremål för en rättslig tvist.



Fackförbundet Unionen har stämt en arbetsgivare efter att en medlem ska ha blivit kameraövervakad utan att ha informerats.



&#8220;Det har skett en kameraövervakning på hennes arbetsplats som hon inte fått någon information om från sin arbetsgivare och det menar vi är ett stort intrång i hennes personliga integritet&#8221;, förklarar förbundsjuristen Klara Hedlund.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-unionen-maste-finnas-godtagbara-skal">Unionen: Måste finnas godtagbara skäl</h2>



Enligt Unionen räcker det inte att arbetsgivaren har tekniska möjligheter att övervaka personalen.



Det måste också finnas godtagbara skäl för kontrollen.



&#8220;Det måste även vara ett berättigat intresse för övervakningen&#8221;, säger Klara Hedlund.



Digital övervakning handlar inte enbart om integritet och vilka uppgifter som samlas in.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-tilliten-kan-bli-lidande">&#8220;Tilliten kan bli lidande&#8221;</h2>



Enligt Daniel Lundqvist kan den också få konsekvenser för relationerna på arbetsplatsen.



Han hänvisar till forskning som visar att olika former av övervakning kan påverka både arbetsgemenskapen och medarbetarnas förtroende för arbetsgivaren.



&#8220;Arbetsgruppen och det sociala kittet på arbetsplatsen påverkas. Tilliten till ledningen och den typen av system kan också bli lidande&#8221;.



Läs mer på News55:



<a href="https://www.news55.se/samhalle/seniorerna-ryter-till-det-handlar-ytterst-om-liv-halsa-och-vardighet/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Seniorerna ryter till: &#8220;Det handlar ytterst om liv, hälsa och värdighet&#8221;</a>



<a href="https://www.news55.se/samhalle/industriellt-ryska-natverk-tvattar-miljarder-i-sverige/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">&#8220;Industriellt&#8221;: Ryska nätverk tvättar miljarder i Sverige</a>



<a href="https://www.news55.se/samhalle/regeringsbildningen-drojer-varannan-svensk-tror-att-ekonomin-tar-skada/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Regeringsbildningen dröjer – varannan svensk tror att ekonomin tar skada </a>

I kategorin Samhälle rapporterar News55 om allt från valresultat och partipolitik till samhällsfrågor som hur Sverige behandlar sina äldre, skolan, befolkningsutvecklingen och naturen.

Samhälle

Två av tre chefer använder digital övervakning på anställda

Norge föreslår den största sänkningen av skatt på inkomst på över 20 år. Även pensionärer omfattas, men för en löntagare med 750 000 norska kronor i årslön handlar det om ungefär 150 kronor mindre i skatt per månad.



Norges finansminister Jens Stoltenberg presenterade den 7 oktober regeringens förslag om att sänka inkomstskatten med sammanlagt 6,4 miljarder norska kronor under 2027.



&#8220;Sänkt inkomstskatt stärker hushållens ekonomi och gör det mer lönsamt att arbeta. Det är viktiga prioriteringar för regeringen&#8221;, säger Jens Stoltenberg i ett pressmeddelande från norska finansdepartementet.



MISSA INTE: <a href="https://www.news55.se/privatekonomi/allt-du-behover-veta-om-skatt-pa-pension-2027/">Allt du behöver veta om skatt på pension 2027</a>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-sa-mycket-far-man-behalla">Så mycket får man behålla</h2>



Regeringen vill höja personavdraget och sänka socialförsäkringsavgiften. Enligt VG har Stoltenberg bekräftat att även pensionärer och personer som lever på olika ersättningar omfattas av skattelättnaderna.



Men hur mycket pengar handlar det egentligen om?



Enligt Dagens Næringsliv får personer med årsinkomster mellan 343 800 och 610 200 norska kronor i genomsnitt 1 000 kronor lägre skatt per år. Det motsvarar ungefär 83 kronor i månaden, enligt <a href="https://www.finansavisen.no/politikk/2026/10/07/8385750/jonas-gahr-store-storste-kuttet-i-inntektsskatten-pa-20-ar?zephr_sso_ott=6mMxRh">Finansavisens </a>uträkningar.



För den högsta inkomstgruppen, över 1,2 miljoner kronor om året, blir skattesänkningen i genomsnitt 3 200 kronor årligen.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-storsta-sankningen-sedan-2005">Största sänkningen sedan 2005</h2>



Statsminister Jonas Gahr Støre beskriver förslaget som den största sänkningen av inkomstskatten i en enskild statsbudget sedan 2005, rapporterar Finansavisen med hänvisning till tidningen <a href="https://www.vg.no/nyheter/i/9kvXOq/statsbudsjett-2027-regjeringen-foreslaar-skattekutt-paa-6-4-milliarder-kroner">VG</a>.



Finansminister Stoltenberg ser förändringarna som början på en större reform av det norska skattesystemet.



Men det finns en hake.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-andra-avgifter-hojs">Andra avgifter höjs</h2>



Trots att inkomstskatten sänks med 6,4 miljarder kronor blir den sammanlagda skatte- och avgiftslättnaden i budgetförslaget bara omkring en miljon kronor, enligt Dagens Næringsliv.



Regeringen föreslår samtidigt höjda avgifter och minskade skatteförmåner för elbilar.



I en kommentar i <a href="https://borsen.dagbladet.no/meninger/skattebrak-her-er-det-egentlige-regnestykket/85290709">Børsen</a> framhåller chefredaktören Gunnar Stavrum att låginkomsttagare får den största skattelättnaden räknat som andel av sin tidigare skatt.



Oppositionen är betydligt mer kritisk.



&#8220;Klockan åtta sade han att sänkningarna var på flera miljarder. Nu visar budgetdokumenten att de bara är på en miljon. Det är en skattebluff&#8221;, säger Høyres partiledare Ine Eriksen Søreide till <a href="https://www.dn.no/politikk/statsbudsjettet-2027/slik-blir-den-nye-inntektsskatten/2-1-2054392">Dagens Næringsliv.</a>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-las-mer-om-ekonomi">Läs mer om ekonomi:</h2>



<a href="https://www.news55.se/privatekonomi/allt-du-behover-veta-om-skatt-pa-pension-2027/">Allt du behöver veta om skatt på pension 2027</a>



<a href="https://www.news55.se/privatekonomi/statsministern-spar-22-miljarder-pa-pension-regeringen-sager-nej/">Statsministern spar 22 miljarder på pension – regeringen säger nej</a>



<a href="https://www.news55.se/privatekonomi/varning-darfor-visar-din-prognos-inte-din-faktiska-pension/">Varning: Därför visar din prognos inte din faktiska pension</a>

Största sänkningen på 20 år: "150 kronor lägre skatt – i månaden"

Ett cancerbesked kan få stora konsekvenser även för privatekonomin. Enligt nya beräkningar från Cancerfonden kan den ekonomiska belastningen uppgå till 135 000 kronor under de första åren efter diagnosen. Nu vill Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström att regeringen ser över sjukförsäkringen för att bättre möta cancerpatienternas behov.



Allt fler människor överlever cancer. Men även när behandlingen är avslutad kan sjukdomen fortsätta att påverka både arbetsförmågan och ekonomin under lång tid.



Det skriver Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden, i en debattartikel i <a href="https://www.aftonbladet.se/debatt/a/zlk7wv/cancerbesked-ska-inte-betyda-ekonomisk-kris" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Aftonbladet</a> där hon efterlyser förändringar i det svenska trygghetssystemet.



MISSA INTE: <a href="https://www.news55.se/halsa/ny-studie-blodningsrisken-efter-hjartinfarkt-har-nastan-fordubblats/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ny studie: Blödningsrisken efter hjärtinfarkt har nästan fördubblats</a>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-cancer-kan-kosta-en-person-135-000-kronor">Cancer kan kosta en person 135 000 kronor</h2>



Bakgrunden är organisationens nya rapport, &#8220;Budgeten i skuggan av cancer&#8221;, som belyser vilka ekonomiska konsekvenser en cancerdiagnos kan få.



För en kvinna i arbetsför ålder som drabbas av bröstcancer beräknas den samlade ekonomiska belastningen till omkring 135 000 kronor under de första åren.



Motsvarande beräkning för en person i arbetsför ålder med tjock- eller ändtarmscancer är cirka 120 000 kronor.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-600-000-svenskar-lever-med-eller-efter-en-cancerdiagnos">600 000 svenskar lever med eller efter en cancerdiagnos</h2>



Beloppen omfattar både förlorade arbetsinkomster och utgifter som kan uppstå i samband med sjukdomen, bland annat för mediciner, transporter och hjälpmedel.



I Sverige finns i dag över 600 000 människor som lever med eller efter en cancerdiagnos, enligt Cancerfonden.



Omkring 12 000 cancerdrabbade får sjukpenning varje år.



<figure class="wp-block-image size-large"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="576" src="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/cancerny-1024x576.png" alt="cancer" class="wp-image-1205148" srcset="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/cancerny-300x169.png 300w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/cancerny-1024x576.png 1024w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/cancerny-768x432.png 768w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/cancerny-1536x864.png 1536w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/cancerny.png 1920w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Enligt Cancerfonden kan den samlade ekonomiska belastningen bli omkring 135 000 kronor under de första åren för en kvinna i arbetsför ålder som drabbas av bröstcancer. Foto: Christine Olsson/TT</figcaption></figure>



Ulrika Årehed Kågström framhåller att möjligheten att återvända till arbetet varierar kraftigt mellan olika patienter. Vissa kan börja arbeta igen efter en tids behandling, medan andra får långvariga besvär med exempelvis smärta, trötthet och koncentrationssvårigheter.



Det innebär, enligt Cancerfondens generalsekreterare, att dagens sjukförsäkring inte alltid fungerar för människor som drabbats av cancer.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-sjukforsakringen-racker-inte-till-langre">Sjukförsäkringen räcker inte till längre</h2>



I debattartikeln beskriver hon hur patienter riskerar att hamna i en situation där de inte orkar arbeta, samtidigt som de har svårt att få ekonomiskt stöd.



Ulrika Årehed Kågström hänvisar också till en tidigare granskning från Inspektionen för socialförsäkringen, som enligt henne visar att sjukersättningen har fått svårare att upprätthålla människors tidigare levnadsstandard.



Nu vill hon att regeringen tar initiativ till en översyn av hur sjukförsäkringen fungerar för personer med cancer.



Hon skriver:



”Cancerfonden vill därför att regeringen ger berörd myndighet i uppdrag att utreda hur sjukförsäkringen bättre kan anpassas till cancerdiagnosers komplexitet, behandlingarnas konsekvenser och behovet av långsiktig återhämtning.”



<h2 class="wp-block-heading" id="h-vill-se-individuella-bedomningar">Vill se individuella bedömningar</h2>



Samtidigt betonar Ulrika Årehed Kågström att förslaget inte handlar om att alla cancerpatienter automatiskt ska få en viss ersättning.



I stället vill hon se individuella bedömningar som tar större hänsyn till sjukdomens konsekvenser och hur arbetsförmågan kan förändras över tid.



Enligt Cancerfondens generalsekreterare behöver trygghetssystemen utvecklas i takt med att fler människor överlever cancer och lever längre med sjukdomens följder.



Debattartikeln avslutas med en uppmaning om att den som drabbas ska kunna koncentrera sig på sin behandling och återhämtning, utan att samtidigt behöva oroa sig för sin ekonomiska trygghet.



”Den som får ett cancerbesked ska orka hantera sin sjukdom – inte dessutom behöva upptäcka att privatekonomin och trygghetssystemen blir ännu en kamp.”



Läs mer på News55:



<a href="https://www.news55.se/halsa/stroke-okar-bland-unga-de-tre-faktorerna-pekas-ut/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Stroke ökar bland unga – de tre faktorerna pekas ut</a>



<a href="https://www.news55.se/halsa/dags-att-vaccinera-sig-det-har-galler-for-influensa/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Dags att vaccinera sig – det här gäller för influensa</a>



<a href="https://www.news55.se/halsa/har-far-du-gratis-tandvard-om-du-ar-over-67-ar/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Här får du gratis tandvård om du är över 67 år</a>

Cancer kan slå hårt mot ekonomin: "Över 100 000 kronor"

VM 2026 – rekordturneringen som kan förändra fotbollen för alltid

Miljonregn: Så mycket får Graham Potter för VM-biljetten

Poromaa sjuk – har åkt hem till Sverige

Poromaa sjuk – har åkt hem till Sverige | - News55 är en nyhetssajt med fokus på nyheter för personer över 55 år

Poromaa sjuk – har åkt hem till Sverige

Senaste nytt

Kategorier