70 000 färre svenskar kan löneväxla sig till högre pension efter nyår, efter att gränsen för den statliga inkomstskatten höjs med 1 400 kronor.
70 000 missar pension-knep efter nyår: "Bara för högavlönade"


Mest läst i kategorin
Nästa år höjs brytpunkten för statlig skatt ordentligt. Det innebär en extra skattesänkning för högavlönade med runt 900 kronor i månaden, men stänger samtidigt dörren för många svenskar som hade planerat att löneväxla för att höja sin tjänstepension.
MISSA INTE: Kan man gå i pension med 300 000 kronor på kontot?
Tjänstepension och annan pension
Tjänstepensionen är en del av svensk pension som växer i betydelse. Till skillnad från det populära ISK-sparandet kan man inte ta ut tjänstepensionen innan en viss ålder och inte på kortare tid än 5 år månadsvis. Men det finns många skattefördelar med att ha tjänstepension, vilket gör att de som har hög lön med fördel kan byta en del av sin lön mot tjänstepension, och gå vinnande ur bytet, krona för krona.
Besviken: 70 000 missar populära pension-knepet
Men du som hoppades på att löneväxla efter årsskiftet kan bli besviken. Löneväxling är en förmån som tillfaller allt färre, och den höjda gränsen för statlig inkomstskatt gör att det nu inte längre är fördelaktigt för dig med en inkomst under gränsen.
Det berättar Säkras pensionsexpert Trifa Chireh i ett pressmeddelande.

Hon har jämfört ISK-sparande med löneväxling, och löneväxling, som bara är aktuellt för höginkomsttagare, vinner jämförelsen.
“ISK blir något mer fördelaktigt 2026 för dem som inte kan löneväxla, men löneväxling ger fortfarande betydligt högre avkastning över tid – hela 46 procent mer i månadsutbetalning, tack vare arbetsgivarens påslag, låg beskattning och uppskjuten skatt. Det gör att löneväxling går vinnande ur jämförelsen”, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Säkra.
Från och med januari krävs en månadslön på minst 55 000 kronor efter löneväxling för att sparformen ska vara lönsam och trygg. Det är en höjning med cirka 1 400 kronor jämfört med brytpunkten för statlig skatt 2025, som ligger på cirka 53 600 kronor per månad. Annars riskerar du att förlora viktiga socialförsäkringsförmåner, såsom pension och sjukpenning.
Det innebär att omkring 70 000 färre personer jämfört med idag kommer att kunna löneväxla utan negativa konsekvenser.
“Det här är en tyst omfördelning av sparmöjligheter, från breda grupper till dem med högre inkomster. Löneväxling är inte längre ett alternativ för breda yrkesgrupper. Det krävs allt högre inkomster för att använda sparformen tryggt”, säger Trifa Chireh.
Man kan i teorin löneväxla innan man nått upp till brytpunkten för statlig skatt, men det är inte att rekommendera. Man får sämre pension och en rad andra förmåner försvinner om man har lägre lön.
“Den som löneväxlar och hamnar under brytpunkten för statlig skatt riskerar att urholka både sin pension och sitt försäkringsskydd – utan att förstå det”, varnar Chireh.
Tabell: Sparform jämförelse
| Sparform | Månadssparande | Slutvärde vid 67 år | Uttag 67–77 år (efter skatt) |
| Löneväxling | 3 000 kr | ca 2,4 miljoner kr | ca 13 000 kr/mån |
| ISK/Kapitalförsäkring | 1 500 kr | ca 1,2 miljoner kr | ca 8 900 kr/mån |
| Skillnad | — | — | +46 % högre månadsutbetalning |
Beräkningen bygger på 6 % genomsnittlig årlig avkastning, 27 års sparande (40–67 år) och 10 års utbetalningstid.
Läs mer om ekonomi:
Kan man gå i pension med 300 000 kronor på kontot?
Tappar du 2 miljoner i pension under din livstid?
Ditt konto som du inte visste om: Säkra knepet spöar sparränta
En av tre kvinnor litar mer på banken än sig själv
Så skyddar du fritidshuset i vinter: ”Kan göra stor skillnad”
Över 50? Sju skäl att börja löneväxla till din pension
ANNONS

News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.






