Allt fler svenskar kan inte betala sina skulder – högsta nivån på 20 år

Mer än dubbelt så många som 2021

Den ekonomiska utsattheten syns också i statistiken över människors möjligheter att betala för vardagens nödvändigheter.

Enligt SCB saknar omkring 730 000 människor i Sverige ekonomiska möjligheter att tillgodose flera grundläggande behov. Det motsvarar sju procent av befolkningen – mer än dubbelt så stor andel som 2021, då siffran var tre procent.

Att leva i materiell och social fattigdom innebär enligt SCB definition att ekonomin inte räcker till för minst fem av tretton särskilt utvalda behov. Bland dessa finns möjligheten att värma upp hemmet, betala sina räkningar och äta näringsriktig mat.

Jonas Rydberg anser att skuldproblemen är en viktig förklaring till varför så många människor lever under ekonomiskt pressade förhållanden.

“Det är uppseendeväckande hur tydlig korrelationen är. Vi har en halv miljon överskuldsatta i Sverige, då förstår man siffran 730 000 i materiell och social fattigdom. För det spelar ingen roll om du har jobb och inkomst om du har stora skulder”, säger Jonas Rydberg.

Han fortsätter:

“Det är en svaghet med det indirekta måttet, att man inte ser skulderna. Det är fler och fler som kommer till våra verksamheter och berättar om att de har problem med skulder”.

Enligt Stadsmissionerna har flera års ekonomiska påfrestningar slagit särskilt hårt mot hushåll med små marginaler.

Inte enbart resultat av enskilda beslut av svenskar

Organisationen pekar på en kombination av ökade levnadskostnader, brister i samhällets ekonomiska skyddsnät och en kreditmarknad där även människor med mycket begränsade inkomster kan få låna pengar.

Jonas Rydberg menar att skuldsättningen därför inte enbart kan betraktas som ett resultat av enskilda människors ekonomiska beslut.

“Det är en olycklig utveckling. Människor i svagast ställning tvingas ta panikbeslut. Det är ingen lyxkonsumtionsskuld utan en överlevnadsskuld. Vi behöver diskutera vad som egentligen är en skälig levnadsnivå i Sverige i dag. Socialförsäkringen har blivit en kortsiktig grundläggande lösning till skillnad från för 40 år sedan då välfärden var mer robust”.

“Sen visar en uppskattning från Riksrevisionen att överskuldsättningen kostar mellan 50 och 200 miljarder kronor per år. Bland annat för sjukvård och produktionsbortfall. Då ser du att vad du sparar i ena änden blir en strukturell kostnad i den andra”, säger Jonas Rydberg.

Vill ha hårdare krav på kreditgivare

Sveriges Stadsmissioner efterlyser förändringar som både ska förhindra att människor hamnar i skuld och göra det lättare att få hjälp när ekonomin redan har havererat.

Bland förslagen finns hårdare krav på kreditgivare och möjligheten att ogiltigförklara lån om det redan vid kreditprövningen står klart att låntagaren saknar betalningsförmåga.

Organisationen vill också se ett mer tillgängligt stöd till skuldsatta, bland annat genom kommunal budget- och skuldrådgivning.

Jonas Rydberg anser dessutom att reglerna för hur skulder betalas av behöver förändras.

“Nu betalar man först av räntorna innan man amorterar på lånet. Det är hål i huvudet. Har man låg inkomst kommer man aldrig fram till lånet. Det måste vara att man först betalar av skulden och sen räntan, annars blir det bara ränta på ränta”, säger Jonas Rydberg.

Läs mer på News55:

Magdalena Andersson nedröstad: “Helt förväntat”

Allmänna arvsfonden ville ha mannens arv på sju miljoner – förlorade i domstol

Äldre kvinnans spark i skrevet fick inbrottstjuven att fly