Bilförsäkringen när livet förändras: Vad kan vara värt att se över? 

Körvanorna förändras och det kan spela roll 

För den som lämnat arbetslivet ser bilkörningen ofta annorlunda ut. Pendlingen försvinner. Resorna blir kortare, oftast till mataffären, barnbarnen eller sommarstugan. Den årliga körsträckan kan därför minska rejält, ibland från exempelvis 1 500–2 000 mil per år till under 500–800 mil. 

Försäkringsbolagen tar hänsyn till hur långt bilen körs per år när premien sätts. Ju längre uppskattad körsträcka, desto högre premie. Och en körsträckeklass som passade bra när bilen rullade fyra mil om dagen kan vara onödigt hög när den bara används på helgerna. När man ska välja en bilförsäkring i detta läge är det därför lämpligt att utgå från den körsträcka per år som är aktuell i verkligheten. 

När livssituationen förändras är det rationellt att justera avtalet. Ny bostad, ny vardag, ny bil, eller helt enkelt ett nytt år. Då kan det också vara läge att fundera på vad som ingår, vad som kostar extra och om det finns moment som inte längre känns relevanta. 

Omfattningen och vad den täcker 

Bilförsäkringar säljs med olika omfattning, som kan delas upp i tre delar. Skillnaden mellan dem är större än de flesta förstår. 

Trafikförsäkringen är obligatorisk enligt trafikskadelagen. Den ersätter person- och egendomsskador som bilen orsakar andra, men täcker ingenting på den egna bilen.  

Detta är den lägsta nivån av skydd, som ibland kan räcka för en bil som används mycket sparsamt. Men det innebär alltså att alla skador på den egna bilen faller utanför skyddet. 

Halvförsäkringen omfattar normalt stöld, brand, glas, maskinskada, rättsskydd och räddning, men inte vagnskada. Det är bilförsäkringen som täcker de vanligaste oturssituationer som man inte själv kan rå för. 

Helförsäkringen lägger till en vagnskadeförsäkring. Den täcker skador på den egna bilen även om föraren själv är vållande, eller om ingen annan kan pekas ut. Krockar man med ett viltstängsel en novemberkväll, till exempel, är det helförsäkringen som träder in. 

En detalj som ofta glöms bort är att nya bilar normalt säljs med åtminstone tre års vagnskadegaranti från tillverkaren. Den ersätter vagnskadedelen och gör att en halvförsäkring i praktiken ger ett skydd motsvarande en helförsäkring under garantiperioden. Att då betala för helförsäkring blir en dubbel kostnad. Halvförsäkringen kan alltså räcka så länge garantin gäller. När den löpt ut blir frågan om att uppgradera aktuell. 

Bilens ålder påverkar behovet 

Bilens värde sjunker – snabbare i början, sedan långsammare. Försäkringsbehovet följer samma kurva. Konsumenternas Försäkringsbyrå skriver rakt ut att vilken bilförsäkring man bör välja “beror på hur ny bilen är och hur mycket den är värd”. 

För en ny bil gäller vagnskadegarantin oftast under de första åren, vilket gör att många väljer halvförsäkring under denna period. Försäkringen kompletterar garantin utan att dubblera den. 

Mellan tre och tio år är helförsäkring vanligast. Vagnskadegarantin har löpt ut, men bilen är fortfarande värd så pass mycket att en stenskottsskadad motorhuv eller en parkeringsbula kan svida ekonomiskt utan vagnskadeförsäkring. 

För äldre bilar blir relationen mellan premie och bilens marknadsvärde avgörande. När marknadsvärdet sjunkit tillräckligt motsvarar helförsäkringens premie en stor andel av vad bilen är värd. Vid en totalskada betalas enbart bilens dagsvärde ut, vilket kan vara mindre än självrisken plus några års helförsäkringspremier. Konsumenternas Försäkringsbyrå formulerar det så här: “Om du har en äldre bil, kan du fundera på att inte ha en helförsäkring eftersom marknadsvärdet har blivit lågt.” 

Självrisken och körsträckan – två faktorer att känna till 

Det finns två detaljer i avtalet som styr premien mer än man kanske tänker på, nämligen självrisken och körsträckklassen. 

Självrisken är den del av en skada som försäkringstagaren betalar ut egen ficka. Ju högre självrisk, desto lägre årspremie, eftersom bolaget tar en mindre andel av risken vid varje skadefall. För den som har ekonomiskt utrymme att klara en högre engångskostnad kan det vara en avvägning värd att räkna på. Andra föredrar en låg självrisk och därmed en jämnare kostnadsbild. 

Som nämnts ovan utgör körsträckeklassen, alltså hur många mil bilen förväntas rulla per år, också en prisfaktor. Principen är att en lägre körsträckeklass ger en lägre premie än en högre klass för samma bil. Klassen måste motsvara faktisk körning, eftersom avvikelser kan påverka ersättningen vid en skada.  

Var bilen står på natten spelar också roll. Garage räknas som tryggare förvaring än gata och vissa bolag justerar premien efter det. Var och en av dessa faktorer påverkar kanske inte premien så mycket var för sig, men tillsammans kan de ge flera tusen kronor i skillnad per år. Det är därför en genomgång av avtalet ofta ger direkt ekonomisk effekt.