Omkring 75 000 svenska hushåll kan snart få betydligt högre bolånekostnader. Fem år efter att de band sina lån till mycket låga räntor börjar avtalen löpa ut – och för ett genomsnittligt bolån kan smällen bli närmare 2 000 kronor i månaden.


Göransson
De berörda hushållen band sina bolån på fem år strax före inflations- och räntechocken sommaren 2022. Mellan maj 2021 och april 2022 låg snitträntan för femåriga lån på 1,6 procent, enligt beräkningar från jämförelsetjänsten Zmarta.
Nu börjar dessa lån löpa ut. Den som inte binder om lånet går automatiskt över till rörlig tremånadersränta, som i juli låg på i genomsnitt 2,73 procent.
För ett bolån på två miljoner kronor innebär det enligt Zmarta ökade ränteutgifter på omkring 22 600 kronor om året.
“Det är en käftsmäll för väldigt många hushåll där men har vant sig vid betydligt lägre ränteutgifter. Nu vaknar de upp till en helt ny verklighet. För att mildra effekten av räntechocken behöver de snarast se över sina lån och jämföra räntor”, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.
Smällen för svenskar med bolån: 1,6 miljarder kronor
Om samtliga berörda hushåll går över till rörlig ränta beräknar Zmarta att deras sammanlagda ränteutgifter ökar med drygt 1,6 miljarder kronor.
Även staten påverkas. Kostnaden för ränteavdraget beräknas i det scenariot öka med 490 miljoner kronor per år.
Ännu dyrare att binda igen
Att binda räntan på fem år på nytt skulle enligt beräkningen bli ännu dyrare. Den femåriga räntan ligger på omkring 3,45 procent, mer än dubbelt så högt som de 1,6 procent hushållen tidigare haft.
Om alla 75 000 hushåll väljer det alternativet kan deras sammanlagda ränteutgifter öka med 2,7 miljarder kronor. Statens kostnad för ränteavdragen skulle samtidigt öka med drygt 800 miljoner.
Varnar för ännu högre kostnader
Beräkningen bygger på historiska snitträntor från 13 av Sveriges största bolånebanker och statistik från SCB och Zmarta.
“Det här gröper stora hål i både statens och många av hushållens plånböcker. Skulle nu räntorna stiga som marknaden spår just nu, innebär det än större ränteutgifter framöver. Det riskerar att lägga en våt filt över bostadsmarknaden och övriga ekonomin”, säger Ola Söderlind på Zmarta.
Läs mer om ekonomi:
Storbanken varnar för tidigare räntehöjningar
Vill du sluta jobba vid 60? Så många miljoner behöver du
Pensionsjätten Alecta i botten av listan – bara 2,2 procent i avkastning
Här ska nyfödda spädbarn få 3 000 kronor – i pension

Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.




