Man ärver inte föräldrarnas skulder – men det finns tre undantag

Dödsfall och ekonomi är en tung kombination. En av de vanligaste missuppfattningarna är att man som barn ärver föräldrarnas skulder på samma sätt som man ärver tillgångar. Det gör man inte, skriver Aftonbladet.

När en person dör bildas ett dödsbo, som juridiskt sett är en egen person. I dödsboet samlas den avlidnes alla tillgångar och skulder. 

Skulderna betalas med tillgångarna i den ordning borgenärerna har rätt till det. Om tillgångarna inte räcker skrivs resterande skulder av. Som arvinge behöver du inte skjuta till egna pengar för att täcka underskottet.

Det kan innebära att det inte finns något kvar att ärva. Men det är något annat än att själv sitta kvar med skulden, skriver Consector.

MISSA INTE: Hemligheten hos 100-åringar– välbefinnandet ökar med åldern

Gör bouppteckningen innan ni delar något

Det vanligaste misstaget är att arvingarna börjar fördela tillgångar innan de vet hur skulderna ser ut. Det kan bli kostsamt. Om det senare visar sig att dödsboet hade fler skulder än man trodde kan tillgångar som redan delats ut behöva krävas tillbaka, skriver Lavendla.

Bouppteckningen ska skickas till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet och är det dokument som ger en fullständig bild av tillgångar och skulder. 

Är tillgångarna så knappa att de inte täcker begravningskostnaderna kan en dödsboanmälan till kommunen bli aktuell istället, skriver Skatteverket.

MISSA INTE: Nära 200 gängkriminella gripna utomlands i år