Skillnaden mellan rörliga och bundna bolåneräntor har minskat, vilket gör läget mer intressant för den som funderar på att binda sitt lån. Samtidigt visar historien att rörlig ränta ofta lönar sig i längden. Ekonomerna tipsar om hur du ska tänka.
Ekonomerna: Då kan det vara rätt tid att binda bolåneräntan


Mest läst i kategorin
Efter en period med fallande styrränta och stigande marknadsräntor har spelplanen för bolånetagare förändrats. Under 2025 har avståndet mellan rörliga och bundna bolåneräntor krympt, vilket skapat ett ovanligt jämnt läge mellan alternativen. För hushåll som värdesätter trygghet och förutsägbarhet kan det därför vara ett tillfälle att överväga en bunden ränta, skriver Dagens Industri.
Compricers sparekonom Christina Sahlberg menar att kostnaden för trygghet just nu är relativt låg jämfört med tidigare perioder.
”Om det känns bättre att ha bundet så är det troligtvis inte så dyrt just nu att försäkra sig för det”, säger hon till Nyhetsbyrån TT.
Utgå från dig själv
Samtidigt påminner hon om att valet av ränta alltid bör utgå från den egna situationen, snarare än prognoser och ränteförväntningar. Historiskt sett har rörlig ränta ofta varit billigare över tid, men den kommer också med större svängningar.
Den bilden delas av SBAB:s chefsekonom Robert Boije. Han pekar på att hushåll med stabil ekonomi och goda marginaler sällan har ett starkt behov av att binda räntan.
”Har man goda marginaler i sin ekonomi och klarar att räntorna varierar över tid då finns det väl inget jättestarkt skäl att binda räntan”, säger han.

Global ekonomisk oro kan påverka framåt
Framåt finns dock flera osäkerhetsfaktorer som kan påverka ränteläget. Även om Riksbanken väntas hålla styrräntan oförändrad en tid, kan marknadsräntorna fortsätta att röra sig.
Global ekonomisk oro, ansträngda offentliga finanser i flera länder, ökade försvarsutgifter och politisk turbulens i USA är faktorer som kan pressa upp de längre räntorna.
”Det finns en osäkerhet kring de globala långräntorna som kan påverka nivån på de längre bundna räntorna”, säger Robert Boije.
Bankernas marginaler påverkar bolåneräntan
Han lyfter också bankernas marginaler som en möjlig påverkansfaktor. Om sparräntorna skulle börja stiga kan bankerna behöva kompensera detta genom högre bolånemarginaler.
Trots dessa risker är båda ekonomerna tydliga med att det inte går att identifiera ett perfekt tillfälle att binda räntan.
”Det är ingen idé att försöka”, säger Christina Sahlberg och fortsätter:
”Du måste bara göra det som känns bäst för dig, att försöka tajma marknaden och förutspå vad som kommer hända är jättejätte svårt”.
Läs mer på News55:
Matvanor kan påverka risken för demens – särskilt efter 60
Höjda lönekravet drabbar äldrevården
Nobelekonomen: Tekniken är vår sista chans att lösa våra två största kriser
Historisk omläggning av biståndet – Sida förlorar fyra miljarder

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.








