Experten: Blir inget plånboksval i höst – "mindre traditionellt"

“Ekonomin inte den enda frågan”

Men det kommer troligen inte bli något traditionellt plånboksval, skriver hon i en debattartikel i DN.

“Ekonomin är långt ifrån den enda frågan som driver väljare. Trygghet, sjukvård, migration, arbetslöshet och samhällsutveckling väger också tungt. Valet 2026 ser därför mindre ut som ett traditionellt plånboksval och mer som ett val om stabilitet och förtroende”, skriver hon i tidningen.

Medan regeringen slagit knut på sig själv för att tömma statskassorna i form av halverad matmoms och kollektivresor, sänkta skatter och elprisstöd, verkar de svenska hushållen vilja ha något helt annat.

Därför inget klassiskt plånboksval

Åren av svensk ekonomisk ökenvandring har gjort hushållen luttrade. De pengar som nu blir över tack vare regeringens tillfälliga reformer stoppar man snarare in på banken än använder till konsumtion. Och det gör i sin tur att man inte kan räkna med någon kraftig återhämtning av reformerna. Och väljarna förväntar sig andra åtgärder som tar i tu med arbetslösheten, sjukvården och äldreomsorgen.

ANNONS

“Efter flera år av finansiell osäkerhet kan det inte uteslutas att människors konsumtionsmönster och preferenser kring risk, sparande och trygghet har påverkats, åtminstone tillfälligt. Många tycks använda ökad köpkraft till sparande och buffertar snarare än konsumtion. Det kan vara en förklaring till att den efterfrågestimulerande effekten av finanspolitiken förefaller svagare än många har förutsatt”, skriver Shoka Åhrman.

Shoka Åhrman: Riskerar att bli dyrt

Alla val är i någon bemärkelse plånboksval. Hushållens ekonomiska förutsättningar att få ett bättre liv är viktigt för att avgöra vad väljarna ska rösta på. Men det är inte samma sak som att en sittande regering kan tömma kassan för att köpa röster.

Dessutom får breda reformer sällan den avsedda effekten.

“Om stöden blir för breda riskerar de att bli dyra utan att ge särskilt mycket konsumtion tillbaka. Om de blir för svaga riskerar de att missa dem med begränsade marginaler”, skriver Shoka Åhrman.

Att se hushållens bekymmer och förväntningar skulle göra valdebatten och samhällsdebatten rikare, menar hon.

“Hushållen tycks agera mer återhållsamt än före pandemin. Väljarnas prioriteringar har blivit mer splittrade, och i dag är framtidstro en knappare resurs än köpkraft. Det borde vara utgångspunkten för en mer ärlig finanspolitisk debatt”.