Ulf Kristersson säger att barnfamiljen har blivit 5 000 kronor rikare i månaden, men Nooshi Dadgostar säger att det blivit 10 000 kronor dyrare. Båda har rätt om de väljer rätt år att jämföra med.
Har vi blivit rikare eller fattigare – svaret beror på vad du mäter
Frank
Kummel
Kummel
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Det är inte ett trick. Det är ett genuint mätproblem, och det förstår man inte förrän man håller isär inkomster och utgifter, skriver DN.
Regeringssidan räknar gärna på inkomstsidan. Oppositionen riktar strålkastaren mot utgiftssidan. Och sedan väljer man, ganska medvetet, vilket jämförelseår som ger det önskade resultatet.
MISSA INTE: Hemligheten hos 100-åringar– välbefinnandet ökar med åldern
Inflationschocken var inte svensk – men priserna sitter kvar
När Kristerssons regering tillträdde hösten 2022 var Sverige mitt i den kraftigaste prisuppgången på flera decennier. Det var inte unikt. Hela EU gick igenom samma rörelse – pandemi, störda leveranskedjor, energiprischock efter Rysslands invasion av Ukraina.
Inflationen nådde 10 procent och föll sedan tillbaka mot 2 procent. Riksbanken höjde räntan aggressivt och fick med sig kurvorna, skriver Riksbanken.
Men och det är avgörande: lägre inflation betyder inte lägre priser. Det betyder att priserna stiger långsammare. En matkasse som kostade 1 000 kronor 2021 kostar fortfarande mer – den blir bara inte dyrare i lika snabb takt.
ANNONS
Reallönerna: upp jämfört med 2022, fortfarande under 2019
ANNONS
Reallönen – lönen justerad för inflation – föll kraftigt 2022 och 2023, med 5,0 respektive 2,3 procent. Sedan dess har de återhämtat sig.
Under 2025 steg reallönerna med 3,0 procent och 2026 har inletts med ytterligare uppgång, skriver Finanspulsen. LO-ekonomerna kallar 2025 och 2026 för rekordår för reallöneutvecklingen sedan 2009, skriver SVT.
Men hålet från inflationsåren är ännu inte igenfyllt. I februari 2026 låg reallönen fortfarande 0,7 procent under 2019 års nivå. Den som mäter mot 2022 ser en förbättring. Den som mäter mot 2019 ser ett litet kvarstående tapp.
Skattesänkningar gör svenskarna rikare
Till den positiva bilden ska läggas att skatten på arbete har sänkts med minst 1 procentenhet för alla med månadslön från 17 600 kronor och uppåt – och upp till 2,6 procentenheter för inkomster kring 28 000 kronor. Det gör att hushållens reallöner efter skatt har ökat mer än reallönerna före skatt.
Riksbankens rapport från juni 2026 konstaterar att hushållens disponibla realinkomster stiger med drygt 3 procent under 2026, skriver Riksbanken. Det är starkare än normalt.
MISSA INTE: Nära 200 gängkriminella gripna utomlands i år
Svaret: fattigare eller rikare beror på vem du är
ANNONS
DNs simuleringar av sju typhushåll – från garantipensionär till tvåbarnsfamilj i villa – visar att sex av sju hade ett större ekonomiskt utrymme 2026 än 2022. Undantaget är det arbetslösa enpersonshushållet, som drabbats av den stramare a-kassan och kostnadstrycket utan löneökning att matcha det med.
Den ensamstående barnfamiljen har fortfarande ett sämre ekonomiskt utrymme 2026 jämfört med 2019 – det vill säga jämfört med åren före inflationschocken. Samma hushåll har däremot ett större utrymme jämfört med 2022.
Det är inte ett politiskt svar. Det är ett matematiskt svar. Väljer du jämförelseår väljer du berättelse.
Läs mer om ekonomi:
Sveriges miljardärer betalar lägre skatt än USA – vissa vill ta mer
En axelryckning för börsen – men bankskatten försvårar
Bostadspriserna: Ökat fem gånger mer än lönerna – “inte hållbart”
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank
Kummel
Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank
Kummel
Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
