Höjda riktåldern oroar sju av tio – värst för dem med slitsamma jobb

Från den 1 januari 2026 gäller en ny riktålder på 67 år för dem som är födda 1960 till 1964. 

Det innebär att man måste vänta till 67 för att få garantipension och bostadstillägg – och att man tidigast kan ta ut allmän pension vid 64, skriver Skandia.

För en undersköterska med genomsnittslön på 29 000 kronor ger två extra arbetsår – från 65 till 67 – ungefär 2 100 kronor mer i månaden före skatt, skriver TT. 

Det är en blygsam summa mot bakgrund av vad det kräver av kroppen.

MISSA INTE: Dags att vaccinera sig – det här gäller för influensa

Sju av tio är oroliga över riktåldern

En ny undersökning från Verian, beställd av SKPF Pensionärerna, visar att 68 procent av befolkningen och 79 procent av LO-medlemmarna befarar att höjningen tvingar utslitna arbetare att jobba längre än kroppen klarar. 

57 procent tror att fler tvingas fortsätta av ekonomiska skäl snarare än av val, skriver SvD.

Var fjärde LO-medlem räknar med en försämrad levnadsstandard som pensionär. Mer än var tredje LO-medlem tror att klassklyftorna mellan yrkesgrupper ökar till följd av reformen.

SPF Seniorerna konstaterar att riktåldern inte räcker för att nå utlovade pensionsnivåer. En genomsnittlig löntagare i vanliga yrkesgrupper – busschaufför, barnskötare, undersköterska – behöver i praktiken jobba till 69 för att nå 60 procent av slutlönen i pension, inte 67, skriver Senioren.

Den som inte orkar och väljer att ta ut pension vid 64 förlorar garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg – de stöd som just de med lägst pension är mest beroende av.

MISSA INTE: Expertens råd inför vintern – så sänker du el- och värmekostnaden