Indexfonden fyller 50 år – men håller idén fortfarande?

Den 31 augusti 1976 lanserade Jack Bogle världens första brett tillgängliga indexfond, Vanguard 500 Index Fund. Branschen kallade den “Bogles dårskap” – målet var 150 miljoner dollar, 11,3 miljoner kom in och pengarna räckte bara till 280 av indexets 500 aktier. 

I dag förvaltar fonden ensam 1 700 miljarder dollar. Passiva fonder äger nu mer än hälften av det amerikanska fondkapitalet, skriver Axios.

Sedan starten har en investering på 10 000 dollar växt till 2 miljoner. Sedan år 2000 beräknar Vanguard att indexfonderna räddat spararna 570 miljarder dollar i avgifter, skriver Vanguard. Bara tio procent av aktivt förvaltade storfonder slog S&P 500 under de senaste 15 åren, skriver The Daily Upside.

Warren Buffett kallade Jack Bogle en hjälte. Det är svårt att argumentera emot honom.

MISSA INTE: Så hjälper du en anhörig med ekonomin – utan att råka illa ut

Men nu höjs en varnande röst

Mats Langensjö, managementkonsult på Arkwright och den person som ledde regeringens utvärdering av AP-fondernas investering i bland annat Northvolt 2026, skriver en debattartikel i Di som inte handlar om att fira.

Jack Bogles idé vilade på en förutsättning: att aktiva förvaltare sätter priserna och att indexfonden åker gratis med. När hälften av kapitalet köper utan att fråga vad något är värt – vem sätter då priserna? Och vem tar ansvar för hur bolagen styrs när fonderna äger allt men röstar efter policy snarare än efter kunskap?

De tio största bolagen väger i dag 40 procent av S&P 500, mer än vid toppen av it-bubblan. USA står för 70 procent av MSCI World men bara hälften av de utvecklade ekonomiernas BNP. 

Den som köper en “global indexfond” lägger en stor del av sina pengar i ett fåtal amerikanska megabolag. Mats Langensjö noterar också att indexkommittéer, inte förvaltare, numera avgör vilka bolag som får vara med – SpaceX togs in i Nasdaq fyra veckor efter noteringen utan att någon enskild förvaltare tog ställning till värderingen.

I Sverige, där aktiva ägare i valberedningar traditionellt bär bolagsstyrningen, väger dessa frågor tyngre än i USA.

MISSA INTE: Förlorar fyra miljoner svenskar – men SCB tror på det motsatta