News55

Pengarna som inte finns: När lån förväxlas med rikedom

pengarna
Även om många svenska hushåll ser rika ut, är skrämmande stora delar lån. (Foto: Getty Images)
Frank Kummel
Frank Kummel
Uppdaterad: 30 jan. 2026Publicerad: 30 jan. 2026

Många svenskar beskrivs i dag som rikare än någonsin, men för många räcker pengarna ändå oftast inte hela månaden. 

ANNONS

Mest läst i kategorin

I en debattartikel menar Andra Farhad att förklaringen är enkel: vi har börjat blanda ihop verklig rikedom med höga lån.

Hon utgår från ett uttalande om att den svenska medelklassen aldrig haft det bättre ekonomiskt. 

Enligt Andra Farhad är det ett påstående som låter bra, men som missar kärnan i problemet. Det som har ökat är inte människors sparande eller ekonomiska trygghet – utan deras skulder.

MISSA INTE: 19 levande förklarades döda av läkare – Skatteverket: “Ta det lugnt”

Pengar på pappret

Andra Farhad beskriver hur många hushåll i dag lever med stora tillgångar, men ännu större lån. Bostäder värda flera miljoner ägs till stor del av banken. Bilar leasas eller köps på avbetalning. Konsumtion sker ofta med kredit.

Hon sammanfattar skillnaden tydligt: vi äger inte pengar – vi har fått tillåtelse att låna dem.

När bostadspriserna stiger blir människor inte rikare i vardagen. Det enda som händer är att de kan låna ännu mer. Pengarna finns inte på kontot, de är bundna i lån och räntor.

ANNONS
ANNONS

Små marginaler med pengar trots höga värden

I sin text hänvisar Andra Farhad till statistik från SCB som visar att många hushåll har mycket små ekonomiska marginaler. En oväntad utgift, som en trasig hushållsmaskin, kan räcka för att välta ekonomin.

Hon lyfter även Finansinspektionens siffror som visar att svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta i Europa, sett till inkomsterna. Samtidigt har många lite sparade pengar att falla tillbaka på, särskilt i storstäderna.

Även OECD pekar ut Sverige som ett land där hög skuldsättning gör ekonomin känslig för räntehöjningar och ökade levnadskostnader.

När räntan steg slog det hårt

Andra Farhad menar att räntehöjningarna blev ett hårt slag för hushållen. Inflation bromsades, men till priset av dyrare bolån och mindre pengar kvar varje månad.

När sparandet inte räcker har kredit blivit den nya bufferten. Avbetalningar, blancolån och ”köp nu, betala sen” har blivit vardag. Inte för att människor vill leva så, utan för att ekonomin inte lämnar något val.

Skulderna växer

ANNONS

Hon hänvisar också till Kronofogdens siffror, som visar att svenskarnas skulder fortsätter att öka kraftigt. Under 2025 växte skuldberget snabbt, i takt med att allt fler hushåll fick svårt att få ihop ekonomin.

För Andra Farhad är detta ett tydligt tecken på att bilden av en rik medelklass inte stämmer med verkligheten.

MISSA INTE: Begagnade elbilar tar fart – och priserna fortsätter ned

När sanningen om pengarna syns

Debattartikeln avslutas med ett konkret exempel. Om du äger en dyr bostad men oroar dig för vardagsutgifter redan före löning, då är du inte rik, skriver hon. Då är du högt belånad.

Andra Farhad menar att riktig ekonomisk trygghet inte handlar om hur mycket banken lånar ut. Den handlar om pengar man faktiskt äger, utan skulder. Om sparande som ger trygghet när något oväntat händer.

När medelklassen beskrivs som rikare än någonsin, menar hon, är det därför sant på ett mycket tomt sätt. Det som har vuxit är inte tillgångarna – utan lånen.

Läs mer om ekonomi:

ANNONS

Saab rustar för striden under ytan

Slopat ränteavdrag – fler får svårt att betala

Rekordår för sparande i fonder – Europa lockar allt fler

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel
Frank Kummel

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

ANNONS
ANNONS