News55
måndag
11 maj

Pensionärerna som förlorat 1 420 kronor i köpkraft – i månaden

pensionärer
Svensk pension är ett lapptäcke av olika tillägg och premier, och de senaste åren har olika grupper fått olika höjningar. De med lägst pensioner har klarat sig bäst relativt sett, medan svenskar utan garantipension eller bostadstillägg klarat sig sämst. Foto: Bertil Ericsson/Scanpix via TT
Bilbo Göransson
Bilbo
Göransson
Uppdaterad: 11 maj 2026Publicerad: 11 maj 2026

Prischocken har slagit olika hårt mot de svenska pensionärerna. Medan flera reformer stärkt pensionärer med garantipension har medelinkomsttagare tappat mest när inflationen rusade. Gruppen tappade motsvarande 1 420 kronor i månaden i disponibel inkomst efter inflation. Samtidigt gick flera andra pensionärsgrupper plus.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Många pensionärer fick stärkt ekonomi efter flera reformer som sänkt skatt och stärkt grundskydd. Men en grupp sticker ut åt andra hållet. Pensionärer med relativt hög pension tappade mest när inflationen slog till under lågkonjunkturen och pandemiåren 2020 och 2024.

Det framgår av Pensionsmyndighetens pressmeddelande.

MISSA INTE: Oväntade vinnarna på svensk pension: Ensamstående kvinnor

Vad betyder “Relativt hög pension”

Relativt hög pension låter som en hög inkomst, men gäller främst de pensionärer som har 25 000 eller mer i pension, vilket ligger långt under svenska inkomstsnittet på 35 000 kronor i månaden. Det är högre än exempelvis de pensionärer som uppbär garantipension eller gått i pension i förtid, och är det typfall som enligt Pensionsmyndighetens nya rapport fått den svagaste utvecklingen under inflationsåren.

ANNONS

Tappade 1 420 kronor i månaden i disponibel inkomst

Gruppen tappade motsvarande 1 420 kronor i månaden i disponibel inkomst efter inflation. Samtidigt gick flera andra pensionärsgrupper plus.

“Pensionärstypfallen har haft en stark inkomstutveckling de senaste tio åren, med ökningar på mellan 12 och 23 procent. Det kan sättas i relation till att den genomsnittliga inkomstökningen för befolkningen som var 9 procent under samma period”, säger Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten.

ANNONS

Rapporten visar att pensionärer med garantipension klarade sig betydligt bättre under samma period. Där ökade den disponibla inkomsten med 1 020 kronor i månaden efter inflation.

Reformerna hjälpte inte alla lika mycket

Bakom skillnaderna finns flera riktade reformer sedan 2017. Höjd garantipension, höjt bostadstillägg, inkomstpensionstillägg och sänkt skatt för äldre har stärkt ekonomin främst för pensionärer med lägre inkomster.

Pensionsmyndigheten beskriver hur hög inflation och svag utveckling för den inkomstgrundade pensionen gjorde att fler blev berättigade till garantipension. Det motverkade samtidigt större inkomstfall för många pensionärer.

– Den som fått högst höjning av pensionen genom garantipensionen är den genomsnittliga kvinnan. Hon har haft starkast inkomstutveckling sedan 2017, både procentuellt och sett till kronor per månad, säger Philip Berlin Jarhamn.

Ny prognos pekar nedåt

Rapporten innehåller också en varning för de kommande åren. Mellan 2027 och 2029 väntas samtliga typfall få försämrad utveckling i disponibel inkomst.

Enligt Pensionsmyndigheten beror det på att inflationen väntas bli högre än både följsamhetsindexeringen av inkomstpensionen och utvecklingen av prisbasbeloppet.

ANNONS

Läs mer om ekonomi:

Oväntade vinnarna på svensk pension: Ensamstående kvinnor

Börsproffs: Hon fördubblade sina pengar varje år – i åtta år

Så hög blir ISK-skatten – om Vänsterpartiet får bestämma

Toms kropp sätter stopp: “Orkar inte jobba till 67”

Hopp om fred – då rusar Stockholmsbörsen

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo Göransson
Bilbo
Göransson

News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Bilbo Göransson
Bilbo
Göransson

News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

ANNONS
ANNONS