Vilket parti eller block som upplevs stå på väljarnas ekonomis sida kommer avgöra valet. Det spår Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom som jämför med valet 2022, som avgjordes av bland annat stigande elräkningar. “Plånkan avgör”
Privatekonomen: "Plånkan kommer avgöra valet"


Göransson
Mest läst i kategorin
Sveriges väljare är splittrade när det gäller synen på framtiden. Efter åratal av lågkonjunktur har en ljusning nu börjat dyka upp på horisonten. Men de som har det sämst ställt är fortsatt hårt pressade och har mycket svårt att se ljuset. Det menar Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.
“2022 var ett plånboksval, där framför allt de höga energipriserna fick folk att byta block som avgjorde valet. Framtiden är svår att sia om, men plånboksfrågor tenderar alltid att vara prioriterade när folk går till valurnorna. Det finns en enorm politisk kraft i plånkan”, säger han till News55.
MISSA INTE: Regeringen överväger ransonering av bensin och diesel
Kriget i Ukraina
Lågkonjunkturen satte tänderna i svensk ekonomi i samband med kriget i Ukraina, och har sedan dess dröjt sig kvar betydligt längre än bedömare trodde, exempelvis efter förra årets tullutspel från Donald Trump direkt efter att han tillträdde som president.

Den svenska ekonomins uppsving fick vänta igen.
“Vi trodde att den skulle komma för ett år sedan men den sköts fram i tiden, bland annat till följd av Trumps Liberation Day”, säger Stefan Westerberg.
Plånkans år
Det mesta såg ut att gå vägen för de svenska hushållen i början av 2026. Skatten har sänkts på inkomster som lön och pension, samtidigt som räntorna gått ner och inflationen minskat från rekordnivåer.
Därtill införs en halvering av momsen på livsmedel den 1 april.
Kriget skjutsar uppgången för plånkan på framtiden – igen
“Men nu har vi kriget i Iran, som grumlar sikten på nytt “, säger Stefan Westerberg.
Kriget har gjort prognoserna mer osäkra. Oljepriset rusar, börsen backar och osäkerheten är stor. Och de som haft det tuffast ekonomiskt är de som också har svårast för att våga tro på en uppgång, berättar han.
“Arbetsmarknaden har på senare tid fått allt större vikt på den politiska kartan inför riksdagsvalet. Det är ett tecken på att Sverige har riktigt många arbetslösa, och att bli eller vara arbetslös slår hårt mot plånboken”, säger Stefan Westerberg.
Ulf Kristersson (M) vann plånboksvalet 2022
2022 steg elräkningarna rekordsnabbt på grund av Rysslands invasion av Ukraina och attentaten mot Northvolt, vilket fick konsekvenser för hela Europas energimarknad. Ulf Kristersson (M) lovade under valkampanjen ett högkostnadsskydd för elräkningarna.
Det kan mycket väl ha varit den fråga som vann den moderatledda Tidöregeringen valet.
“Energipriserna som en valfråga har fått ett uppsving i och med kriget i Iran. Pris vid pump och folks elräkningar är alltid känslig materia. De extremt höga elpriserna som vi hade vintern 2022-2023 slog hårt mot plånboken och upplevdes nästan som ett brott mot samhällskontraktet, och många frågade sig då vilken politik ledde fram till det här brottet”, säger han.
Det straffade den sittande Magdalena Anderssons socialdemokratiska regering.
“Ju längre kriget pågår kommer höga oljepriset på grund av kriget i Iran sprida sig till andra delar av ekonomin. Det finns därför allt mer som pekar på att det blir plånkan som avgör även i september. Det parti eller block som upplevs bäst för väljarens plånbok får mer troligt rösten på valdagen”, säger han till News55.
Läs mer om ekonomi:
Regeringen överväger ransonering av bensin och diesel
Så kan du höja din pension med 2 767 kronor – efter skatt
Trenden bruten? Svensk pension kan ha börjat växa igen
En av tio svenskar lägger sin skatteåterbäring på mat

Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.







