Kraftigt stigande oljepriser och minskad tillgång kan föra världen mot ny bränsleransonering. Erfarenheter från tidigare kriser pekar på snabba och kännbara konsekvenser, menar Aftonbladets Robert Collin.
Varningen: Sverige kan tvingas införa bränsleransonering – igen
Joakim K E
Johansson
Johansson
Uppdaterad: 29 apr. 2026Publicerad: 29 apr. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Risken för bränsleransonering ökar i takt med stigande oljepriser och minskad global tillgång, enligt en analys av Robert Collin i Aftonbladet. Tidigare kriser visar att åtgärder kan införas snabbt och få omfattande konsekvenser för både privatpersoner och näringsliv.
MISSA INTE: Brist på flygbränsle i sommar – statsministern: “Dramatisk tid”
Collin lyfter två historiska exempel. Under Suezkrisen stoppades oljetransporter genom kanalen, vilket ledde till bränsleransonering i flera länder. I Sverige infördes bland annat körförbud för privatbilar på söndagar.
Räckte bara till ett fåtal tankar
Även under Oljekrisen blev effekterna dramatiska. Oljekartellen OPEC höjde priserna kraftigt och begränsade produktionen. I Sverige infördes ransonering i början av 1974 med kuponger som begränsade bilisternas körning.
”Veckan efter nyår 1974 infördes ransoneringen i Sverige”, skriver Robert Collin och beskriver hur tilldelningen bara räckte till ett fåtal tankar.
Den aktuella situationen kopplas enligt analysen till konflikten mellan Donald Trump och Benjamin Netanyahu på ena sidan och Iran på den andra. När Hormuzsundet påverkas, slår det direkt mot oljeexporten – omkring 20 procent passerar där.
Enligt Collin steg oljepriset snabbt kraftigt och tillgången minskade. Effekterna märks redan inom flyget, där Lufthansa och SAS har ställt in tusentals avgångar på grund av höga bränslekostnader.
ANNONS
MISSA INTE: Debatt: Äldreboenden stoppas – risk för växande kris i Sverige
ANNONS
“Plåster på en varböld”
Enligt analysen kan bränslebristen först slå mot flyget och därefter mot privatbilister och transporter. Hur en eventuell ransonering skulle utformas är oklart, men Robert Collin ifrågasätter om höga priser i praktiken redan fungerar som en begränsning.
Han är kritisk till politiska åtgärder som sänkt bränsleskatt och skriver i Aftonbladet: ”Sänkt bränsleskatt är ett plåster på en varböld”.
Samtidigt pekar han på bredare effekter i ekonomin – från jordbrukets tillgång till diesel och konstgödsel till industriproduktion i andra delar av världen. Enligt analysen kan återhämtningen bli långvarig, särskilt om oljeinfrastruktur skadats.
Någon omedelbar lösning syns inte, och utvecklingen beskrivs som fortsatt osäker.
MER OM PRIVATEKONOMI:
Stockholm bland Europas rikaste regioner
ANNONS
AI hotar akademiker – men de här jobben klarar tekniken inte
Matsvinn blir livlina för fattiga äldre: ”Utan den skulle det inte gå”
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E
Johansson
Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.
Joakim K E
Johansson
Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS