EU vill att en del av svenska elkunders pengar ska användas till att bygga ut elnät i andra delar av Europa. Regeringen säger nej.


Mest läst i kategorin
Strax före jul presenterade EU-kommissionen ett nytt elnätspaket som ska knyta ihop energimarknaderna i unionen. Enligt förslaget ska en fjärdedel av de så kallade flaskhalsavgifterna öronmärkas till gemensamma EU-projekt.
Det handlar om avgifter som uppstår när det finns brister i överföringskapaciteten mellan elområden. Intäkterna samlas in av Svenska kraftnät och är tänkta att användas för att bygga bort flaskhalsar i det svenska elnätet.
Om förslaget går igenom skulle över 30 miljarder kronor från svenska elkunder skickas till Bryssel, enligt Expressen.
20 procent av svenska elräkningen
Den svenska regeringen är mycket kritisk.
“Förslaget innebär i princip att ta 20 procent av våra pengar för att lösa problem någon annanstans, när vi har egna problem. Vi kan inte acceptera det, eftersom det är svenska folkets pengar, det är företagsintäkter som genereras inom vårt land”, säger Maja Lundbäck, statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch, till Politico.
“Katastrofalt” om EU tar pengarna
Tanken från EU:s sida är att rikare länder med välutvecklade elsystem ska hjälpa till att finansiera satsningar i fattigare medlemsländer. Med fler överföringsledningar ska beroendet av fossila bränslen minska och unionen nå sina klimatmål.
Även Frankrike uppges vara starkt kritiskt. En fransk tjänsteman beskriver enligt Politico elnätspaketet som ”både till form och innehåll” ”katastrofalt”.
Läs mer om ekonomi:
Expert: AI ersätter rådgivning – gissar helt fel: “Ger lägre pension”
De vill fördubbla skatten på svensk pension – för att rädda tillväxten

News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.








