Valrysaren 1979 gick inte att avgöra på valnatten. Först på onsdagen stod det klart att de borgerliga hade vunnit – med 175 mandat mot 174.


Göransson
Redan före valet den 16 september 1979 stod det klart att kampen om regeringsmakten kunde bli extremt jämn. En vecka före valet visade en Sifo-mätning att bara 16 305 röster skilde blocken.
SvD beskrev opinionsläget som jämt, trots Socialdemokraternas övertag året innan. Det skulle visa sig bli en rysare med exakt 175-174 i mandatfördelning till slut.
MISSA INTE: Ekonomen: Här är den stora frågan för din pension efter valet
Beskedet kom på onsdagen
På ena sidan stod Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommunisterna, VPK. På den andra fanns Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet.
Men något säkert besked om vem som hade fått majoritet kom inte på valnatten. Först onsdagen den 19 september stod det klart att de tre borgerliga partierna hade fått sammanlagt 175 mandat, enligt riksdagens redogörelse för regeringsbildningen.
Socialdemokraterna och VPK fick tillsammans 174 mandat. Ett enda mandat skilde därmed de båda blocken åt.
Socialdemokraterna blev klart största parti med 154 mandat. Moderaterna fick 73, Centerpartiet 64, Folkpartiet 38 och VPK 20.
Sena röster höll spänningen vid liv
Att beskedet dröjde berodde på hur rösträkningen fungerade. Alla röster fanns inte med i den preliminära sammanräkningen på valnatten, utan röster som inte hunnit fram till valdistrikten hanterades senare.
Den så kallade onsdagsräkningen omfattade sådana röster som inte hade kunnat räknas i vallokalerna. Därefter följde den slutliga sammanräkningen och mandatfördelningen.
Hur uppmärksammat problemet blev efter 1979 framgår av en riksdagsmotion året därpå. Där beskrevs det som otillfredsställande att det hade dröjt så länge innan valutgången stod klar.
Fälldin tog över
Dagen efter beskedet, den 20 september, lämnade Folkpartiets statsminister Ola Ullsten in sin avskedsansökan. Därefter följde flera veckors förhandlingar om en ny regering.
Den 9 oktober föreslogs Centerpartiets Thorbjörn Fälldin som statsminister för en regering bestående av Centerpartiet, Folkpartiet och Moderaterna.
När riksdagen röstade två dagar senare blev resultatet 170 röster för Fälldin och 174 emot. En ledamot avstod och fyra var frånvarande.
Trots fler nej än ja godkändes Fälldin. För att stoppa honom hade minst 175 av riksdagens 349 ledamöter behövt rösta nej.
Valet 1979 gick därmed till historien med minsta möjliga riksdagsmajoritet: 175 mandat mot 174.
Läs mer om ekonomi:
Ekonomen: Här är den stora frågan för din pension efter valet
Privatekonomens varning inför valet: Räkna inte med alla löften
Tre av fyra hushåll har rörlig ränta – och den är på väg upp

Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.




