Vid årsskiftet kopplades åldersgränserna i pensionssystemet till den rörliga riktåldern som baseras på livslängdsstatistik.
Frank Kummel
Uppdaterad: 08 jan. 2026Publicerad: 08 jan. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Lisa Laun är docent i nationalekonomi och expert på det svenska pensionssystemet.
Hon jobbar som adjungerad professor vid Stockholms universitet och har tidigare utrett pensionsavgiftens storlek på uppdrag av regeringen.
“Politikerna borde ha varit lite modigare och gjort det här tidigare”, säger hon till Aftonbladet.
MISSA INTE: Tidig pension kan kosta tusentals kronor per månad
Riktåldern bara ett riktmärke
Riktåldern styr egentligen inte pensionens storlek utan ska ses som ett riktmärke. Den signalerar vid vilken ålder det är rimligt att gå i pension om man vill ha ungefär samma nivå på sin pension som man fick vid 65 års ålder när systemet beslutades av riksdagen 1994.
“Den stora effekten av det här är att åldersgränserna för garantipension och kringliggande socialsäkringssystem i fortsättningen kommer att höjas automatiskt i förhållande till livslängden. Och det är en viktig reform tycker jag, eftersom åldersgränserna har halkat efter genom att de inte höjdes under många år”, säger Lisa Laun.
Reformen innebär att årskullarna födda i mitten av 1960-talet tidigast kan ta ut allmän pension från 64 års ålder. Garantipension och bostadstillägg kan de få från 67 års ålder.
ANNONS
ANNONS
Riktåldern får pengarna att räcka längre
När uttaget påbörjas delas den intjänade pensionen med det så kallade delningstalet som baseras på den beräknade återstående livslängden.
En 65-åring beräknas ha 21,4 år kvar att leva. Det är nästan tre år mer än när de första utbetalningarna från dagens system gjordes 2001.
Den genomsnittliga uttagsåldern ligger kvar på i stort sett samma nivå vilket gjort att pensionsnivåerna urholkats i takt med att pengarna måste räcka allt längre tid.
MISSA INTE: Kräver politiskt agerande – Mot bankkontor
Sjukförsäkring och a-kassa berörs
Sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, lagen om anställningsskydd och skatteregler kopplas också till riktåldern. Normen för pensionsuttag flyttas därmed upp med ytterligare ett år från 66 till 67 år.
Höjningen av åldersgränserna som gjordes 2023 bidrog till att höja uttagsåldrarna något. Men enligt ny statistik från Pensionsmyndigheten är det främst personer med låg inkomstgrundad pension som har flyttat fram sina uttag.
ANNONS
Det är logiskt eftersom åldersgränserna för garantipensionen och de andra bidragsdelarna i grundskyddet har höjts.
“Det blir intressant att se om införandet av riktåldern framför allt kommer att påverka de som omfattas av grundskyddet och andra trygghetssystem eller om även andra grupper kommer att skjuta på sina uttag”, säger Lisa Laun.
Läs mer om ekonomi:
Stora utdelningar och strukturförändringar väntar på börsen 2026
Född på 1950-talet: Så mycket extra får du från pensionen
Coop höjde matpriserna mest under 2025
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS