Sol- och vindkraft producerar bara el när vädret tillåter. Geotermi gör det alltid. Teknikjättarna Google och Microsoft pumpar nu miljarder i energikällan – och IEA säger att potentialen räcker för att möta världens elbehov 140 gånger om.
Frank
Kummel
Kummel
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Djupt under markytan stiger temperaturen stadigt. På två kilometers djup är den svenska berggrunden 40 till 70 grader varm. På fem till sju kilometer – dit ny borrteknik från oljeindustrin nu kan nå – är den tillräcklig för att leverera fjärrvärme eller producera el.
Det kallas djupgeotermi, och dess viktigaste egenskap är den som sol och vind saknar: det fungerar dygnet runt, oavsett väder och säsong, skriver DN.
Internationella energiorganet IEA uppskattar att nästa generations geotermiska system tekniskt sett skulle kunna möta hela världens elbehov 140 gånger om. I dag kommer knappt 0,3 procent av världens elproduktion från geotermi, skriver Energi.se.
MISSA INTE: Ska du resa till Storbritannien? Då gäller nya regler
Trump oväntat intresserad av förnybar el
Den exploderade efterfrågan på fossilfri el – framför allt från AI-datacenter – har fått Google, Amazon, Microsoft och Meta att börja finansiera geotermiska projekt.
I USA har det amerikanska energidepartementet nyligen aviserat ett nationellt kompetenscentrum för geotermi.
Och Donald Trump – annars ingen beundrare av förnybar energi – har lyft geotermisk energi som sitt favoritalternativ bland de gröna källorna, skriver DN.
ANNONS
EU-kommissionären Dan Jörgensen underströk i mars att geotermi har en “viktig roll i dekarboniseringen av EU:s energisystem”. Men den handlingsplan som begärdes för över två år sedan har skjutits upp upprepade gånger och tycks nu ha försvunnit från agendan, skriver Energi.se.
MISSA INTE: Sverige riskerar EU-böter efter stopp för lönedirektiv
ANNONS
Sverige: fyrtio år av försök men ännu inget storskaligt
Lund har drivit ett geotermiskt fjärrvärmesystem sedan 1983. I decennier försörjde det en fjärdedel av stadens fjärrvärmenät med 22-gradigt grundvatten från sandstenslager på 400 till 800 meters djup. Nu fasas systemet ut – temperaturerna har sjunkit och brunnarna är slitna, skriver SGU.
Göteborg Energi borrade 2021 drygt en kilometer ner för att mäta temperaturer och bedöma bergets lämplighet. En uppföljande pilot gjordes på en annan plats. Slutsatsen: tekniken var ännu inte mogen.
“Vi såg inte riktigt att det vare sig var kommersiellt eller tekniskt moget där och då. Men det sker en snabb teknikutveckling, så vi följer vad som händer”, säger Christofer Åslund, senior rådgivare på Göteborg Energi.
Startupen Jordkraft, grundad 2023 med koppling till KTH, planerar små modulära kraftverk på Gotland och i Skåne med borrhål ner till sju kilometer. Jessica Friberg, vd på Jordkraft, pekar på att teknikutvecklingen inom oljeborrning öppnat nya möjligheter som för tio år sedan inte existerade, skriver Energi.se.
ANNONS
Utmaningarna är i grunden geologiska. Det svenska urberget är gammalt och stabilt – bra av säkerhetsskäl, men det innebär lägre temperaturer på djupet jämfört med geologiskt mer aktiva regioner som Island eller Italien. Varje borrplats kräver noggranna undersökningar och kunskapen om berggrunden på stora djup är fortfarande begränsad, skriver Windindustry.se.
Läs mer om ekonomi:
Barnens veckopeng halkar efter – inflationen har ätit upp köpkraften
Elpriset skjuter i höjden – rekordpris i Skåne
AI-giganterna vill bromsa – men ingen slutar gasa
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank
Kummel
Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank
Kummel
Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
