Historiskt skifte: Betalappar högre förtroende än kontanter

Definitionen av ett kontantlöst samhälle

Definitionen av ett kontantlöst samhälle kan variera. Den bild som används i rapporten utgår från Riksbankens och riksdagens gemensamma synsätt. Kontanternas roll kan enligt Lukas Berg beskrivas genom fyra pelare: vilken betalmetod människor föredrar, i vilken utsträckning kontanter accepteras som betalmedel, hur viktiga de upplevs vara för vår vardag samt hur stort förtroendet är för dem.

De digitala alternativen dominerar i nästan alla sammanhang och utifrån dessa kriterier menar Berg att Sverige uppfyller villkoren för att betraktas som kontantlöst.

Att förtroendet för kontanterna sjunkit handlar inte främst om oro för bedrägerier eller falska sedlar. I stället handlar det om tillgången till kontanter. Många litar helt enkelt inte längre på att det går att använda mynt och sedlar överallt.

Riksbanken: Sverige är inte kontantlöst – ännu

Även om Riksbanken länge sett hur kontantanvändningen minskat anser man inte, till skillnad från Berg, att Sverige kan klassas som kontantlöst. Elin Ritola, enhetschef på avdelningen för betalningar på Riksbanken, betonar i DN att kontanter fortfarande används regelbundet.

“När vi tittar på resultat från våra enkäter ser vi att såväl hushåll som företag betalar med respektive tar emot kontanter,” säger hon.

Ritola lyfter fram att 85 procent av småföretag inom detaljhandeln som säljer livsnödvändiga varor fortfarande accepterar kontanter. Även bland större kedjor är andelen hög, och hälften av hushållen uppger att de använt kontanter den senaste månaden.

Krisberedskap höjer kontantens värde

Samtidigt visar Sverige Betalar-rapporten att över 70 procent av svenskarna har kontanter hemma som krisberedskap. De flesta förvarar mellan 1 000 och 10 000 kronor för oförutsedda situationer.

“Ordet kris är av betydelse där. Då finns det ett annat typ av förtroende för kontanter. Men i vardagligt användande har förtroendet för kontanter minskat,” säger Lukas Berg.

Kontanter har länge fungerat som en reserv om elektroniska betalningar skulle sluta fungera.

Ett uppdrag att bevara kontanterna

Den statliga Kontantutredningen, som presenterades i slutet av förra året, föreslog att kontantplikt ska införas vid försäljning av livsnödvändiga varor samt ett större ansvar för bankernas kontanthantering.

Riksbanken, som ansvarar för ett fungerande betalningssystem, understryker behovet av politiska insatser för att skydda kontantinfrastrukturen.

“Trenden har varit tydlig under en längre tid och vi tycker att det är viktigt och brådskande att värna det som finns kvar. Det är viktigt både för att alla ska kunna betala och av beredskapsskäl”, säger Elin Ritola till DN.

Läs mer på News55: Nordisk krigsberedskap: “Vi är inte rädda, men vi är förberedda”

Se även: Sverige halkar efter, deadline 9 november och din pension kan rädda klimatet. E55