News55

"Angrepp mot Sverige kan inte uteslutas"

Artikelbild
TT Nyheter
TT Nyheter
Uppdaterad: 19 juni 2023Publicerad: 19 juni 2023

Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige har ökat – och Ryssland pekas ut som det allvarligaste och mest direkta hotet. En större svensk armé, fler värnpliktiga och stärkt ubåts- och flygvapen pekas ut som centralt för att möta utvecklingen.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Försvarsberedningens ordförande Hans Wallmark (M).
Lars Schröder / TT
Försvarsberedningens ordförande Hans Wallmark (M).


Socialdemokraternas Peter Hultqvist under pressträffen med försvarsberedningen.
Lars Schröder / TT
Socialdemokraternas Peter Hultqvist under pressträffen med försvarsberedningen.


Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas, konstaterar Försvarsberedningen i sin nya säkerhetspolitiska bedömning.

Rapporten har fått titeln Allvarstid, en term som uppges härstamma från beredskapsåren under andra världskriget 1939–1945.

– Det är allvarstid. Det pågår ett krig i Europa, vi har att hantera ett nationalistisk, imperialistiskt och rustat Ryssland. Utvecklingen i Asien och Stillahavsområdet påverkar oss, säger Försvarsberedningens ordförande Hans Wallmark (M).

“Gravare hotbild”

Skrivningen om väpnat angrepp är densamma som 2017 då den senaste säkerhetspolitiska bedömningen presenterades. Då skärptes formuleringen från “osannolikt”.

ANNONS

Men det militära hotet mot Sverige har ökat. Ryssland har med sitt storskaliga krig i Ukraina visat sig berett att både ta stora risker och använda omfattande militärt våld.

– Det finns absolut en annan och gravare hotbild, säger Hans Wallmark.

Ryssland har därtill, trots kriget i Ukraina, fortsatt en intakt förmåga att agera med stridsflyg, marina styrkor och robotar mot Sverige. Ryssland har också förmåga att verka med specialförband.

– Ryssland kommer att för avsevärd framtid utgöra ett allvarligt hot. Det kan handla om decennier, säger Socialdemokraternas Peter Hultqvist.

ANNONS

“Större armé”

Han framhåller att Ryssland ägnar sig åt desinformation, cyberattacker, spionage och krigsplanering, bland annat direkt på svenskt territorium.

Nu måste Sverige bygga avskräckning och en tröskel, anser han.

– Det innebär en större armé, att vi måste vara öppna för fler brigader, minst 10 000 värnpliktiga, satsning på Gotland med fler vapensystem och personal och ett nytt regemente i Kiruna. Vi måste också utöka ubåtsvapnet och fortsatt stärka svenskt stridsflyg.

ANNONS

Försvarsberedningen har redan uppmanat regeringen att skynda på nästa beslut om totalförsvaret så att det kan börja gälla ett år tidigare, från den 1 januari 2025. Vilka förändringar som behövs i upprustningen kommer beredningen att gå in på i sin slutrapport nästa vår.

“Försvara med vapenmakt”

Beredningen slår också i en ny portalformulering fast att Sverige är berett “att ytterst med vapenmakt försvara vårt land, vår befolkning, vår demokrati, vår frihet och vårt sätt att leva”. Ytterligare en understrykning av att det är allvarstid, enligt Wallmark.

Han är nöjd med att Försvarsberedningen, som består av ledamöter från samtliga riksdagspartier, “i allt väsentligt” är enig. Två partier, V och MP, har dock avvikande uppfattningar om det svenska Natomedlemskapet.

– Vi ser att alliansfriheten hade varit säkrare för oss även framöver, säger V-ledamoten Hanna Gunnarsson.

“Inte bra”

Övriga partier anser att Sverige försvaras bäst inom Nato. Sveriges utsatthet under den utdragna väntetiden på medlemskap tonas ner av både Wallmark och Hultqvist som framhåller att Sverige fått säkerhetsförsäkringar från en rad länder.

Men oro finns om det blir så att Sverige inte kommer med till toppmötet i Vilnius i juli, anser Hultqvist.

ANNONS

– Det är inte bra. Då måste vi vara tydliga i att vi från de nordiska länderna samarbetar, och att USA och Storbritannien fortsatt står bakom de säkerhetsförsäkringar vi redan har.

Anja Haglund/TT
Niklas Svahn/TT

Fakta: Analysen i fem punkter

TT

Försvarsberedningen slår fast att:

  • Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller ytterligare hot om sådana kan komma att användas mot Sverige.
  • Svensk säkerhets- och försvarspolitik ska utformas för att hantera det hot Ryssland långsiktigt bedöms utgöra mot europeisk och global säkerhet.
  • Risk finns att kriget i Ukraina blir långvarigt och kan eskalera. Det kan innebära att kärnvapen eller andra massförstörelsevapen används.
  • Sverige är berett “att ytterst med vapenmakt försvara vårt land, vår befolkning, vår demokrati, vår frihet och vårt sätt att leva”.
  • Svensk säkerhetspolitik bör i större utsträckning anpassas för att möta Kinas maktanspråk och ambition.


Fakta: Försvarsberedningen

TT

ANNONS

Försvarsberedningen tillsattes i december 2022.

Består av politiker från alla riksdagspartier.

Ska lägga grunden för integrationen i Nato, riksdagens femåriga försvarsbeslut och försvarets pengaram.

Slutrapporten kommer i april 2024.

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS