Skjutningar halverades – men debatten om varför fortsätter

Under hela rekordåret 2022 registrerades 391 skjutningar. Fram till slutet av juli 2026 var siffran 39. Det är de lägsta nivåerna sedan mätningarna startade 2017.

Kolumnisten Paulina Neuding argumenterar i SvD för att det finns en tydlig politisk förklaring: avlyssning av minderåriga, utökad kameraövervakning, vistelseförbud, skärpta straff och ett intensivt internationellt polisarbete som ledde till att kriminella svenska medborgare greps utomlands. 

Åklagaren Lisa Dos Santos, som drivit flera av Sveriges mest uppmärksammade gängrättegångar, beskriver förändringen som “natt och dag” och pekar på att inflödet av fullbordade gängrelaterade våldsdåd minskat kraftigt.

MISSA INTE: Växtbaserat i veckan – så kommer din tarmflora tacka dig

Polisen: bättre metoder på alla arenor

Polismyndigheten är i sina egna pressmeddelanden noga med att lyfta fram förändrade arbetsmetoder som en central förklaring. 

Uppklaringsgraden av dödligt gängvåld har stigit från 20–30 procent till runt 60 procent, skriver Polismyndigheten.

Forskarsamhället är mer försiktigt med att peka ut enskilda orsaker. 

Brå-forskaren Klara Hradilova Selin konstaterar att liknande nedgångar skett i flera europeiska länder under samma period och att det är svårt att isolera effekten av enskilda lagstiftningsåtgärder, skriver Fokus. Försvagningen av nätverket Foxtrot lyfts också fram som en delförklaring.

MISSA INTE: Italien vid Gardasjön – oändligt med aktiviteter