En beväpnad man höll 17 personer som gisslan på en lokalbuss i centrala Rio de Janeiro. Efter drygt tre timmar gav gärningsmannen upp och överlämnade sig till polisen. Dramat, som utspelade sig på en bussterminal i Rio, inleddes med en skottlossning där…

Gisslandrama på buss i Rio överBrasilienTT En beväpnad man höll 17 personer som gisslan på en lokalbuss i centrala Rio de Janeiro. Efter drygt tre timmar gav gärningsmannen upp och överlämnade sig till polisen. Dramat, som utspelade sig på en bussterminal i Rio, inleddes med en skottlossning där två personer skadades och fördes till sjukhus. I januari kapades en buss i närheten av den nu aktuella terminalen, och då togs runt 20 personer gisslan.

Utrikes

Tyskland tar efter svenska pensionssystemet – gillar PPM

Vinpriserna kan stiga 15 procent – historiska brinnande vingårdar 

34 döda vid Ceuta – "Vet inte ens varför jag korsade gränsen"

Antalet psykiatriska sjukfall har nästan tredubblats sedan 2010, diagnoserna ökar och vårdköerna växer. Men en del av ökningen, menar psykologer och forskare, speglar inte en verklig ökning av de sjuka – utan att man diagnostiserar livet självt.



Det är en debatt som pågår i det fördolda men med stor klinisk tyngd. Psykologen Jehoshua Kaufman och socionomen Gunny Christensen Åkesson har i en serie debattartiklar i SvD och GP väckt frågan: har vi förväxlat livets normala svårigheter med psykiatrisk sjukdom – och låter det rätta nätverket av familj, vänner och kloka vuxna ersättas av diagnoser och professionell behandling, skriver <a href="https://madinsweden.org/2026/06/psykisk-ohalsa-riskerar-att-patologisera-livet/">Mad In Sweden</a>.



Antalet psykiatriska sjukfall i Sverige gick från ungefär 30 000 år 2010 till 85 000 år 2025, enligt Försäkringskassan.&nbsp;



Andelen barn och unga som fått diagnosen depression eller ångestsyndrom har tredubblats sedan 2006. Autismdiagnoserna bland flickor 10–17 år har sexdubblats på tio år, skriver <a href="https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/psykisk-ohalsa/">Socialstyrelsen</a>.



Men i forskarvärlden råder delade meningar om vad siffrorna egentligen visar. En grupp experter inom barn- och ungdomspsykiatri konstaterade på DN Debatt att förekomsten av klinisk depression och ångestsyndrom bland unga i Sverige var i stort sett oförändrad under perioden 1990–2017, trots att diagnoserna fördubblades, skriver <a href="https://www.vardfokus.se/barn-och-ungdom/experter-ifragasatter-rapport-om-psykisk-ohalsa-bland-unga/">Vårdfokus</a>.



MISSA INTE: <a href="https://news55.se/resor/sas-guld-lockar-fortfarande-men-vagen-dit-har-blivit-langre/">Svårare att bli SAS-guldmedlem med nya regler</a>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-latt-att-hitta-sjuka-det-man-tittar-efter-hittar-man-ofta">Lätt att hitta sjuka: &#8220;Det man tittar efter hittar man ofta&#8221;</h2>



Jehoshua Kaufman och Gunny Christensen Åkesson menar att en patologisering av normala livsreaktioner – sorg, rädsla, trötthet, oro – gör att behandlingsresurser som borde nå de svårast sjuka i stället används till att diagnostisera det de kallar &#8220;utmaningar inom normalspektrat&#8221;, skriver <a href="https://www.svd.se/a/8Gmx3G/missriktade-insatser-kan-leda-till-okat-lidande-skriver-debattorer/">SvD</a>.



&#8220;Missriktade insatser snarare leder till ökat lidande&#8221;, skriver de, och pekar på att föräldrar och skolhälsovård fått inpräntat i sig att barnets oro, ledsnad och rädsla kan vara tecken på diagnos.



Motparten i debatten – stiftelsen 1825, som arbetar med unga vuxna i kris – delar bilden av att naturliga nätverk av föräldrar, släkt och vänner är det som oftast hjälper bäst.



Skiljaktigheten handlar om i vilken grad frivilligorganisationer och stöd utanför vården ska komplettera – eller ersätta – den formella psykiatrin.







MISSA INTE: <a href="https://news55.se/samhalle/vi-sager-4-000-farre-ord-om-dagen-och-det-ar-varre-an-det-later/">Vi säger 4 000 färre ord om dagen – &#8220;väldigt dystert&#8221;</a>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-vad-forskningen-sager">Vad forskningen säger</h2>



Det råder konsensus om att psykisk sjukdom i svår form – psykos, svår depression, bipolär sjukdom – kräver professionell vård. Den svårare frågan är var gränsen går.



Folkhälsomyndigheten konstaterar att siffrornas ökning av psykosomatiska symtom bland unga är verklig och inte enbart ett mätartefakt, skriver <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/628f1bfc932b474f9503cc6f8e29fd45/varfor-psykiska-ohalsan-okat-barn-unga-18023-2-webb-rapport.pdf">Folkhälsomyndigheten</a> – men debatten om vad som är sjukdom och vad som är livets normala påfrestningar är långt ifrån avgjord.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-las-mer-om-ekonomi">Läs mer om ekonomi:</h2>



<a href="https://news55.se/privatekonomi/experten-sank-kostnaden-pa-mat-med-en-tredjedel/">Experten: Sänk kostnaden på mat med en tredjedel</a>



<a href="https://news55.se/privatekonomi/boende/nya-domen-sa-mycket-billigare-blir-renovering-av-bostadsratten/">Nya domen: Så mycket billigare blir renovering av bostadsrätten</a>



<a href="https://news55.se/privatekonomi/tre-av-fyra-missar-bidraget-kanner-du-till-aldreforsorjningsstodet/">Dålig koll: Tre av fyra missar bidraget – är du drabbad?</a>

News55 rapporterar om nyheter inom allt som berör vård och omsorg, så som vårdfel och vårdskador ur ett patientperspektiv.

Men även andra nyheter inom sjukvård som exempelvis personalförsörjning, kompetens, forskning och upphandlingar, skatteunderlag och forskning.

Sjukvård

Forskarna: "Missriktade insatser  leder till ökat lidande"

Christa Pike fick två injektioner med det dödliga läkemedlet – men överlevde. Efter att ha varit medvetslös i nästan en vecka har 50-åringen nu vaknat på sjukhuset. Nu är frågan om ett nytt försök att avrätta henne kommer att ske eller om hon får leva. Det är ingen som vet.



Ja, den juridiska striden om Tennessee över huvud taget får försöka avrätta henne en gång till växer, skriver <a href="https://www.svd.se/a/58E3O1/kan-christa-pike-forsoka-avrattas-igen-fraga-splittrar-experter" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Svenska Dagbladet</a>.



Den 30 september skulle Christa Pike avrättas i Tennessee med det dödliga läkemedlet pentobarbital.



Men avrättningen gick inte som planerat.



MISSA INTE: <a href="https://www.news55.se/livsstil/dodsdomda-christa-pike-vagrade-den-sista-maltiden-hade-en-annan-onskan/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Dödsdömda Christa Pike vägrade den sista måltiden – hade en annan önskan</a>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-fordes-till-sjukhus-och-lades-i-respirator">Fördes till sjukhus och lades i respirator</h2>



Trots två injektioner var Christa Pike fortfarande vid liv. Hon fördes till sjukhus och lades i respirator.



Nu, nästan en vecka senare, har hon vaknat.



”Mot alla odds så är Christa Pike vid medvetande, hon talar och hon fortsätter att få medicinsk vård”, säger hennes advokat i ett uttalande.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-den-misslyckade-avrattningen-har-satt-metoderna-under-lupp">Den misslyckade avrättningen har satt metoderna under lupp</h2>



Prognosen är fortfarande oklar och en lång återhämtning väntas. Advokaterna tackar samtidigt sjukvårdspersonalen för att de har ”behandlat Christa som en människa”.



Den misslyckade avrättningen har återigen satt Tennessees avrättningsmetoder under lupp.



Det var andra gången i år som en avrättning misslyckades i delstaten. Tennessees kriminalvårdschef har meddelat sin avgång och guvernören Bill Lee har stoppat nästa planerade avrättning.



<figure class="wp-block-image size-large"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="576" src="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/colleenslemmer-1024x576.png" alt="avrättningen" class="wp-image-1203675" srcset="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/colleenslemmer-300x169.png 300w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/colleenslemmer-1024x576.png 1024w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/colleenslemmer-768x432.png 768w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/colleenslemmer-1536x864.png 1536w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/colleenslemmer.png 1920w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Bilder på Colleen Slemmer, som mördades 1995, placerades utanför högsäkerhetsfängelset Riverbend inför den planerade avrättningen av Christa Pike. Till höger Colleen Slemmers mamma May Martinez som lämnar fängelset sedan avrättningen avbrutits. Foto: George Walker IV/AP/TT</figcaption></figure>



Han har också beordrat en oberoende utredning av vad som hände med Christa Pike.



Hennes advokater kräver att dödsstraffet omvandlas till livstids fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning.



Samtidigt vill Colleen Slemmers mamma May Martinez fortfarande att dödsstraffet mot Pike ska verkställas. Efter den misslyckade avrättningen beskrev hon det som ”a complete mess” – ett fullständigt kaos – och har sagt att familjen återigen berövats den rättvisa den väntat på i över 30 år.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-kan-strida-mot-det-konstitutionella-skyddet">Kan strida mot det konstitutionella skyddet</h2>



Men den stora juridiska frågan är om Tennessee kan försöka avrätta henne igen.



Juridikprofessorn Deborah Denno vid Fordham Law School anser att ett nytt försök skulle kunna strida mot det konstitutionella skyddet mot att straffas två gånger för samma brott.



Hennes argument är att staten faktiskt genomförde hela den planerade avrättningsprocessen.



&#8220;De genomförde varje aspekt av avrättningen. Hon dog inte, men varje process som de avsåg genomfördes&#8221;, säger Denno till <a href="https://apnews.com/article/christa-pike-tennessee-execution-85ea61961fc14ce01f78dbd9bdd728cb?utm_source=sdrn%3Asvdse%3Aarticle%3A58E3O1" target="_blank" rel="noreferrer noopener">AP</a>.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-liknande-fraga-har-inte-provats-pa-nastan-80-ar">Liknande fråga har inte prövats på nästan 80 år</h2>



Men andra jurister gör en annan bedömning.



Juridikprofessorn Michael Russo vid Seattle University tror inte att USA:s högsta domstol skulle stoppa ett nytt avrättningsförsök med hänvisning till förbudet mot dubbelbestraffning.



&#8220;Jag tror att det högsta domstolen skulle säga är att hennes straff var att dö – att bli avrättad – inte att bli försökt att avrättas&#8221;.



Frågan har inte prövats av USA:s högsta domstol på nästan 80 år.



1947 gällde det en 17-årig dödsdömd fånge som överlevde elektriska stolen efter ett tekniskt fel. Högsta domstolen tillät ett andra försök och pojken avrättades omkring ett år senare.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-vi-befinner-oss-pa-okand-mark">&#8220;Vi befinner oss på okänd mark&#8221;</h2>



Men experter pekar på en möjlig skillnad. Inför Christa Pikes avrättning ska medicinska experter ha varnat för svårigheter på grund av hennes mycket små vener.



&#8220;Vi befinner oss på okänd mark&#8221;, säger Robin Maher vid Death Penalty Information Center till <a href="https://eu.usatoday.com/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">USA Today</a>.



Christa Pike dömdes till döden 1996 för mordet på den 19-åriga klasskamraten Colleen Slemmer. Christa Pike var 18 år när mordet begicks.



Hon skulle ha blivit den första kvinnan att avrättas i Tennessee på över 200 år.



Läs mer på News55:



<a href="https://www.news55.se/livsstil/tredje-gangen-gunnar-skrapade-triss-i-tv-otrolig-kansla/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Tredje (!) gången Gunnar skrapade triss i tv: &#8220;Otrolig känsla&#8221;</a>



<a href="https://www.news55.se/livsstil/celebriteter/uppgifter-e-type-och-nanne-gronvall-gor-comeback-i-mello/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">E-type och Nanne Grönvall gör comeback i Mello</a>



<a href="https://www.news55.se/livsstil/celebriteter/alex-schulman-sa-acklad-av-mig-var-min-dotter/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Alex Schulman: &#8220;Så äcklad av mig var min dotter&#8221;</a>

News55 skriver om allt som berör våra läsare. I kategorin Livet innefattas artiklar om mat och nöje, livsstil, kultur, resor, livsöden, husdjur, kända namn och andra nyheter som berör målgruppen.

Livet

Överlevde avrättningen – får hon leva eller ska hon dö?

Barn får bröstutveckling, könsbehåring och förstorade könsorgan efter kontakt med vuxnas hormonläkemedel. Det yngsta barnet som läkare på Karolinska universitetssjukhuset har mött var bara tio månader gammalt. Nu varnar de för riskerna med hormonsprejer och geler som appliceras på huden, rapporterar P4 Stockholm.



På barnendokrinmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna utreds barn med sjukdomar och avvikelser i kroppens hormonsystem.



Men de senaste åren har läkarna sett en växande grupp patienter: barn som fått i sig hormoner från läkemedel som används av vuxna i deras närhet.



&#8220;Vi ser många barn som råkar ut för det här, och de har alltså symptom som normalt sett inte kommer förrän barnen kommer in i pubertet, och det kan vara väldigt små barn&#8221;, säger barnläkaren Anna Olivecrona till <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/karolinska-varnar-hormonkramer-kan-ge-tidig-pubertet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">P4 Stockholm</a>.



MISSA INTE: <a href="https://www.news55.se/halsa/nobelprisets-upptackt-kan-ge-viktig-information-om-demens-och-parkinson/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Nobelprisets upptäckt kan ge viktig information om demens och Parkinson</a>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-barn-kan-utveckla-brost-och-fa-konsbeharing">Barn kan utveckla bröst och få könsbehåring</h2>



Det yngsta barnet hon mött var tio månader gammalt.



Barnen kan bland annat utveckla bröst, få könsbehåring och förändringar i könsorganen.



Samtidigt har användningen av hormonpreparat som östrogen och testosteron ökat kraftigt.



Enligt P4 Stockholm har antalet patienter i Sverige som fått östrogen i sprej- eller gelform utskrivet ökat från omkring 18 000 till 95 000 på fem år – en ökning med drygt 400 procent.



<figure class="wp-block-image size-large"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="576" src="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/7mN4pezA-karolinska-1024x576.png" alt="barn" class="wp-image-1203668" srcset="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/7mN4pezA-karolinska-300x169.png 300w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/7mN4pezA-karolinska-1024x576.png 1024w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/7mN4pezA-karolinska-768x432.png 768w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/7mN4pezA-karolinska-1536x864.png 1536w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/7mN4pezA-karolinska.png 1920w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Foto: Henrik Montgomery/TT</figcaption></figure>



Problemet kan uppstå när hormoner som applicerats på en vuxens hud förs över till barnet genom nära kroppskontakt.



&#8220;Sen håller man i den lilla bebisen eller det lilla barnet eller samsover eller är i nära kontakt. Och barnet har ganska tunn hud och tål mycket lägre doser och får mycket snabbare effekt. Barnen reagerar väldigt snabbt på det här&#8221;, säger Anna Olivecrona till P4 Stockholm.



En del av symtomen kan gå tillbaka när barnet inte längre utsätts för hormonerna. Men enligt läkaren går det inte att garantera att alla förändringar försvinner.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-rekommenderas-att-tvatta-handerna-eller-byta-lakemedel">Rekommenderas att tvätta händerna eller byta läkemedel</h2>



För att minska risken rekommenderas den som använder hormonpreparat på huden att tvätta händerna mycket noggrant och applicera läkemedlet på hudområden som barnet inte kommer i kontakt med. Ett annat alternativ kan vara att i samråd med vården välja andra läkemedel.



Sedan 2019 har Läkemedelsverket fått in 20 rapporter om biverkningar hos barn efter exponering för östrogen.



Anna Olivecrona befarar dock att mörkertalet är stort.



&#8220;Jag tror att de här siffrorna som vi nu har från Läkemedelsverket är bara toppen på isberget&#8221;.



Läs mer på News55:



<a href="https://www.news55.se/halsa/patient-dod-efter-lakemedelsmissen-tvingades-byta-hjarta/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Patient död efter läkemedelsmissen – tvingades byta hjärta</a>



<a href="https://www.news55.se/halsa/sa-ska-du-ata-for-att-hjartat-ska-ma-bra-forskarnas-viktigaste-rad/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Så ska du äta för att hjärtat ska må bra – forskarnas viktigaste råd</a>



<a href="https://www.news55.se/halsa/experten-da-ska-du-anvanda-aluminiumfolie-till-maten/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Experten: Då ska du inte använda aluminiumfolie till maten</a>

Inom området Hälsa rapporterar News55 om frågor som berör forskning, sjukvård, välbefinnande, hälsotrender och råd från experter med målgruppens intresse som fokus. Andra områden som ingår är exempelvis läkemedel, vårdens kompetensutveckling och äldreomsorg.

Hälsa

Läkare larmar: Små barn får pubertetssymtom av vuxnas hormonläkemedel

Trötthet, viktnedgång, blodbrist. Symtom som nästan alltid har en ofarlig förklaring – men som ibland är de första tecknen på cancer. En ny studie från Karolinska Institutet visar på hur ofta en journal brister.



Studien publicerades den 17 september i BMJ Quality &amp; Safety och bygger på en genomgång av 1 116 patientjournaler från 27 vårdcentraler i Region Stockholm.&nbsp;



Patienterna var mellan 40 och 75 år och hade sökt vård för ospecifika symtom som ibland kan vara tidiga cancertecken, skriver <a href="https://forskning.se/2026/09/21/brister-i-journaler-kan-forsena-cancerdiagnos/">Forskning.se</a>.



Resultatet: i 32 procent av journalerna hittades minst en dokumentationsbrist som kan försvåra en riktig diagnos i rätt tid.



Den vanligaste bristen, som hittades i var femte journal, var att läkaren inte skrivit ner sitt resonemang kring alternativa diagnoser. Man kan alltså se vilka prover som togs – men inte varför, och inte vilka andra möjligheter som övervägdes eller uteslöts.&nbsp;



Nästan lika vanligt var att underlaget för bedömningen var otillräckligt. I drygt tio procent av journalerna bedömde granskarna att anamnesen talade för en alternativ diagnos som inte verkade ha beaktats, skriver <a href="https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/1515311-soker-du-vard-igen-for-samma-symtom">Nyheter24</a>.



MISSA INTE: <a href="https://news55.se/resor/sas-guld-lockar-fortfarande-men-vagen-dit-har-blivit-langre/">Svårare att bli SAS-guldmedlem med nya regler</a>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-lakarna-undviker-att-skriva-cancer-i-din-journal">Läkarna undviker att skriva cancer i din journal</h2>



Elinor Nemlander, specialist i allmänmedicin och forskare vid Karolinska Institutet och en av studiens författare, lyfter en mänsklig faktor som kan förklara en del av bristerna.



&#8220;Läkarna vill inte skrämma patienten och drar sig från att skriva ut vissa diagnostiska överväganden i journalen. Men det är viktigt att patienter förstår att bara för att man skriver att man tar ett prov för att utesluta cancer, betyder inte det att patienten har cancer&#8221;, säger hon, skriver <a href="https://lakartidningen.se/nyheter/ny-svensk-studie-brister-i-var-tredje-journal-vid-utredning-av-mojliga-cancersymtom/">Läkartidningen</a>.



En annan sårbarhet är bruten kontinuitet. Om en ny läkare tar över ett ärende utan att förstå hur den förra tänkte ökar risken för att tidigare bedömningar inte omprövas – särskilt om symtomen kvarstår eller förändras.



<figure class="wp-block-image size-large"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="576" src="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/docman-1024x576.png" alt="" class="wp-image-1203552" srcset="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/docman-300x169.png 300w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/docman-1024x576.png 1024w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/docman-768x432.png 768w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/docman-1536x864.png 1536w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/docman.png 1920w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Läkare vill ofta inte skrämma upp patienter att något skulle kunna vara cancer, men ibland är det en björntjänst. (Foto: Getty Images)</figcaption></figure>



MISSA INTE: <a href="https://news55.se/samhalle/vi-sager-4-000-farre-ord-om-dagen-och-det-ar-varre-an-det-later/">Vi säger 4 000 färre ord om dagen – &#8220;väldigt dystert&#8221;</a>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-forskarens-forbehall">Forskarens förbehåll</h2>



Studien visar inte att bristerna faktiskt lett till försenade diagnoser eller att patienter drabbats. Det understryker Elinor Nemlander tydligt.



Marcela Ewing, specialist i onkologi och allmänmedicin vid Regionalt cancercentrum väst, lyfter en annan metodologisk svaghet: vårdcentralerna anmälde sig frivilligt och granskade sina egna journaler.



&#8220;Vårdcentralerna granskar sig själva så det kan finnas en lojalitetsbias. Man kanske är mer kritisk om man granskar en konkurrerande vårdcentrals journaler än de ens egna läkare skrivit&#8221;, säger hon, skriver <a href="https://www.onkologiisverige.se/cancermisstanke-undviks-i-journalanteckningar/">Onkologi i Sverige</a>.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-las-mer-om-ekonomi">Läs mer om ekonomi:</h2>



<a href="https://news55.se/privatekonomi/experten-sank-kostnaden-pa-mat-med-en-tredjedel/">Experten: Sänk kostnaden på mat med en tredjedel</a>



<a href="https://news55.se/privatekonomi/boende/nya-domen-sa-mycket-billigare-blir-renovering-av-bostadsratten/">Nya domen: Så mycket billigare blir renovering av bostadsrätten</a>



<a href="https://news55.se/privatekonomi/tre-av-fyra-missar-bidraget-kanner-du-till-aldreforsorjningsstodet/">Dålig koll: Tre av fyra missar bidraget – är du drabbad?</a>

Var tredje journal saknar uppgifter – kan försena cancerdiagnos

En ny laboratorieanställd uppges ha insjuknat i Ryssland – bara dagar efter att 28-åriga Darya Shipilova dog efter en mystisk lunginflammation. Nu kräver WHO mer information från ryska myndigheter om det nya fallet och vilket smittämne som ligger bakom.



Ytterligare en laboratorieanställd i Ryssland uppges ha insjuknat i lunginflammation av okänd orsak, enligt lokala medier, skriver <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/643EpO/who-kraver-svar-om-andra-misstankt-andra-pestfall" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Aftonbladet</a>.



WHO har vänt sig till ryska myndigheter för att få mer information om det nya fallet. Världshälsoorganisationen vill också ha svar om orsaken till den svåra lunginflammationen, vilket smittämne som föranlett smittskyddsåtgärderna och vilka åtgärder som har vidtagits.



MISSA INTE: <a href="https://www.news55.se/halsa/nobelprisets-upptackt-kan-ge-viktig-information-om-demens-och-parkinson/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Nobelprisets upptäckt kan ge viktig information om demens och Parkinson</a>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-borjade-spridas-uppgifter-om-lungpest">Började spridas uppgifter om lungpest</h2>



Uppgifterna kommer bara dagar efter att Darya Shipilova, 28, som arbetade vid ett forskningsinstitut för pest i Irkutsk i Sibirien, dog den 2 oktober. Ryska myndigheter uppger att dödsorsaken var lunginflammation av hittills okänd orsak.



Hon arbetade vid ett forskningsinstitut för pest i Irkutsk i Sibirien.



Kort efter dödsfallet började uppgifter spridas om att Darja Sjipilova kan ha smittats av lungpest – den allvarligaste formen av pest.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-myndigheterna-i-ryssland-fornekar-krossat-provror">Myndigheterna i Ryssland förnekar krossat provrör</h2>



Enligt uppgifter i lokala och internationella medier ska hon den 25 september av misstag ha krossat ett provrör som innehöll levande pestbakterier när hon arbetade på laboratoriet.



Uppgifterna är inte bekräftade.



Ryska hälsomyndigheten Rospotrebnadzor tillbakavisar teorin och uppger att man inte har funnit några tecken på en olycka med farliga smittämnen på laboratoriet.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-lunginflammation-av-okand-orsak">Lunginflammation av okänd orsak</h2>



Darja Sjipilova insjuknade kort därefter och avled den 2 oktober. Enligt de officiella ryska uppgifterna diagnostiserades hon med lunginflammation av okänd orsak.



Efter hennes död vidtogs omfattande försiktighetsåtgärder. Omkring 200 personer som varit i kontakt med Darja Sjipilova ska ha satts under observation.



Världshälsoorganisationen WHO har nu fått besked från ryska myndigheter att det inte finns några bekräftade fall av pest i Irkutsk, skriver <a href="https://www.reuters.com/business/healthcare-pharmaceuticals/who-says-no-signs-further-russian-infections-after-plague-lab-worker-dies-2026-10-06/?utm_source=chatgpt.com" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Reuters</a>.



<figure class="wp-block-image size-large"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="576" src="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/bakterie-1024x576.png" alt="ryssland" class="wp-image-1203662" srcset="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/bakterie-300x169.png 300w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/bakterie-1024x576.png 1024w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/bakterie-768x432.png 768w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/bakterie-1536x864.png 1536w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/10/bakterie.png 1920w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Bakterien Yersinia pestis orsakar bland annat böldpest och lungpest. Foto: Getty Images</figcaption></figure>



Personer som varit i kontakt med Darja Sjipilova har enligt uppgifterna också testat negativt för farliga smittämnen.



Men det finns fortfarande frågetecken kring dödsfallet. Enligt Reuters är det oklart om Darja Sjipilova själv testades specifikt för pest eller om lungpest definitivt har kunnat uteslutas.



WHO bedömer samtidigt risken för befolkningen som låg och följer situationen tillsammans med de ryska myndigheterna.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-inga-rapporter-om-smittspridning">Inga rapporter om smittspridning</h2>



Även EU smittskyddsmyndighet ECDC bevakar utvecklingen. Det finns hittills inga rapporter om sekundära fall eller tecken på fortsatt smittspridning mellan människor.



Lungpest orsakas av bakterien Yersinia pestis och skiljer sig från den mer kända böldpesten genom att infektionen angriper lungorna.



Sjukdomen kan överföras mellan människor genom droppsmitta vid nära kontakt med en sjuk person.



Utan snabb behandling kan lungpest vara dödlig, men sjukdomen går att behandla effektivt med antibiotika om behandlingen sätts in tidigt.



Läs mer på News55:



<a href="https://www.news55.se/halsa/patient-dod-efter-lakemedelsmissen-tvingades-byta-hjarta/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Patient död efter läkemedelsmissen – tvingades byta hjärta</a>



<a href="https://www.news55.se/halsa/sa-ska-du-ata-for-att-hjartat-ska-ma-bra-forskarnas-viktigaste-rad/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Så ska du äta för att hjärtat ska må bra – forskarnas viktigaste råd</a>



<a href="https://www.news55.se/halsa/tilde-de-paula-om-traningen-hela-jag-kalibreras/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Tilde de Paula: &#8220;Mer fokuserad och närvarande&#8221; </a>

Ny labbanställd sjuk efter 28-åringens mystiska död – WHO kräver svar

Italien stänger gränsen mot Spanien – svenskar kan påverkas

Putins energikris: Invånarna hänvisas till matlagning över öppen eld

Gisslandrama på buss i Rio över

Gisslandrama på buss i Rio över | - News55 är en nyhetssajt med fokus på nyheter för personer över 55 år

Gisslandrama på buss i Rio över - News55

Husdjur

Wellness

Krönikor

Celebriteter

Kultur & nöje

Mat & dryck

Sport

Livsstil

Boende

Privatekonomi

Resor

Inrikes

Politik

Samhälle

Spel

Video

Hantera prenumeration

Om News55

Annonsera på News55

Bolagsinformation

RSS-information

News55 i sociala medier

Integritetspolicy News55

Cookiepolicy

AI-policy News55

Så gör vi News55 mer tillgängligt 

Senaste nytt

Tråkigt: Svensk inflation har fördubblats på en månad - här är boven

Nobelprisets upptäckt kan ge viktig information om demens och Parkinson

SMHI varnar för snöfall – kan bli ymnigt

Lista: Sex enkla knep som minskar risken för kaos med flyget

Sex av tio oroar sig för pensionen: ”Allvarligt”

Ny hårdare regel för bidrag: Missen kan kosta dig 2 368 kronor

Miljoner sitter i väggarna – så frigör du dem när du downsizar

Dödsdömda Christa Pike vägrade den sista måltiden – hade en annan önskan

Så lagar du den perfekta köttfärssåsen – kaffe är det hemliga knepet

Syskon blir osams när föräldern dör – här är det som oftast orsakar bråk

Gisslandrama på buss i Rio över

Senaste nytt

Kategorier