USA uppges ha som mål att avsätta den kubanska regimen före årets slut. Men trots att Kuba förlorat sitt viktigaste stöd i Venezuela tror statsvetaren Fredrik Uggla inte att Washington kommer att lyckas. Enligt honom är landet väl förberett på yttre påtryckningar efter årtionden av sanktioner och hot.


Mest läst i kategorin
Efter att USA i början av januari avsatte Venezuelas president Nicolás Maduro riktas nu blickarna mot Kuba. Enligt uppgifter i amerikanska medier, bland annat Wall Street Journal, strävar USA efter att få bort det kommunistiska styret i Havanna med president Miguel Díaz-Canel i spetsen innan 2026 är över. Vita huset bedömer att Kuba är kraftigt försvagat efter att ha förlorat Venezuela som allierad.
Venezuelansk olja har varit en bärande del av Kubas ekonomi i mer än 25 år. När den tillförseln nu har upphört anser amerikanska bedömare att regimen är mer sårbar än tidigare. Fredrik Uggla, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och expert på Latinamerika, håller med om att läget är ansträngt – men ser inga snabba lösningar för USA.
“Kuba är försvagat utan Venezuela. Men det finns erfarenhet av att leva under pressade situationer, som på 90-talet då Sovjet upplöstes och man stod väldigt utlämnad”, säger han till Svenska Dagbladet.

Sluten och militariserad regim
Efter ingripandet i Caracas den 3 januari, där USA enligt uppgifter haft hjälp av en kontakt inom den venezuelanska regimen, ska det enligt källor nu pågå försök att hitta motsvarande kontakter på Kuba. Samtidigt har Donald Trump offentligt hotat den kubanska ledningen och uppmanat den att ”ingå en överenskommelse innan det är för sent”.
Fredrik Uggla menar att USA ”kan ha fått blodad tand” efter insatsen i Venezuela, men att förutsättningarna i Kuba är helt annorlunda.
“Men det är svårt att tänka sig att det skulle lyckas. Det är en väldigt sluten regim som också är hårt militariserad. Det är inte säkert att Kuba skulle vara lika lätt att genomföra en liknande räd i.”
Han pekar på att regimen saknar tydliga interna sprickor och att oppositionen är hårt undertryckt.
Lång erfarenhet av amerikanskt tryck
USA har försökt fälla den kubanska regimen flera gånger sedan Fidel Castro tog makten 1959. Försöken har inkluderat Grisbuktsinvasionen 1961 och ett omfattande handelsembargo som infördes året därpå.
“Den kubanska regimen har varit under enormt amerikanskt tryck i perioder, med invasionsförsök och sanktioner. Vad mer finns det att göra från amerikanskt håll, kan man då fråga sig”, säger Fredrik Uggla.
Han tror inte att militära hot i sig kommer att få Kuba att ge efter, utan att kubanerna har stor tilltro på sig själva att stå emot.
Enligt uppgifter från Vita huset ser Donald Trump ett eventuellt regimskifte på Kuba som en möjlighet att stärka sitt eftermäle. Under Trumps andra mandatperiod har USA dessutom betonat vikten av ökad kontroll över det västra halvklotet, något som gör Kuba till en fortsatt strategisk målpunkt.
Läs mer på News55:
Billigast i januari – lågpriskedjan som vinner prisjakten
Aktierna sparexperterna tror på mest 2026
Pliktrådet larmar: Värnpliktiga straffas kollektivt och nekas vård
Okända regeländringen leder till utvisning av etablerade invandrare

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.









