Banta, räkna steg och äta mängder av grönsaker. Hälsoråden är många – men hur mycket behöver äldre egentligen bry sig? Professor Agnes Wold är kritisk mot jakten på den perfekta livsstilen. Hennes budskap till 60-, 70- och 80-åringar är tydligt – sluta ha dåligt samvete och njut av livet i stället.
Staffan
Ekberg
Ekberg
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Professor Agnes Wold har länge varit en av de tydligaste rösterna i debatten om hälsomyter. Nu riktar hon blicken mot de råd och pekpinnar som omger äldre människors hälsa.
Enligt henne finns det alltför många uppmaningar om hur människor ska äta, dricka och röra sig för att leva längre. Och det är inte minst själva tanken på att ständigt behöva förbättra sin hälsa som hon ifrågasätter.
“Banta, ät orimliga mängder grönsaker, drick ingen alkohol, gå tusentals steg varje dag”, säger Agnes Wold när News55 frågar vilka hälsoråd hon tycker att äldre svenskar har fått alldeles för mycket av.
”De kan väl få göra vad de vill!”
För många äldre kan hälsoråden bli ytterligare en källa till dåligt samvete. Blev det för lite motion i dag? Åt man för mycket av något? Borde man ha valt annorlunda?
Men Agnes Wold tycker att äldre människor har goda skäl att förhålla sig skeptiska till alla tvärsäkra budskap.
“Gamla människor är faktiskt betydligt mer rimliga än yngre, för gamla människor minns att nästan alla råd har ändrat sig helt och hållet om man bara väntar 30–40 år”.
ANNONS
Hon menar att yngre generationer i högre grad har vuxit upp med ett ständigt fokus på hälsa och därför lättare tar till sig nya råd, även när de kan ifrågasättas.
På frågan vad äldre människor borde sluta ha dåligt samvete för kommer hon med ett rakt svar.
“Man ska inte ha dåligt samvete för något, om man inte slår sin hund eller sin fru”, säger Wold till News55.
ANNONS
Efter ett långt arbetsliv ska man få bestämma själv
Vad borde då människor över 60 göra mer av? Och vad borde vården prata mer om?
Agnes Wold värjer sig mot själva formuleringen.
“Jag tycker inte om ordet ”borde”.
Hon påminner om att många äldre har arbetat nästan hela livet, betalat skatt och tagit hand om både barn och åldrande föräldrar. Andra har byggt hus och sommarstugor eller lagt årtionden på att få vardagen att fungera för familjen.
ANNONS
Efter allt detta ska man också få bestämma över sin egen tid, anser hon.
“De kan väl, för Guds skull, få göra vad de vill! Äta vad de vill, dricka vad de vill och sitta i en fåtölj och läsa eller lyssna på radio eller vad de nu vill göra”.
Agnes Wolds råd till 60-, 70- och 80-åringar
Om Agnes Wold bara fick ge Sveriges äldre ett enda hälsoråd skulle det handla om att inte göra hälsan till ett ständigt förbättringsprojekt.
“Om man inte är sjuk är man frisk. Tanken på att man kan bli ännu friskare av att ändra ”livsstil” är ganska befängd”.
Hon pekar på att dagens äldre generationer i genomsnitt lever längre än sina föräldrar. Det är, enligt henne, ett skäl att inte utgå från att den livsstil som människor har haft automatiskt har varit dålig.
Samtidigt skiljer hon mellan sjukdom och de krämpor som ofta kommer med åldern.
Kroppen kan börja skava på olika sätt utan att det behöver betyda att man är allvarligt sjuk eller att livet förkortas. Sådana besvär kan vara irriterande, men det är inte alltid möjligt eller nödvändigt att försöka få bort dem.
ANNONS
Lägg pengarna på något roligare än hälsoprodukter
Agnes Wold är också skeptisk till produkter som marknadsförs för att hjälpa människor att ta hand om sin hälsa på egen hand.
“Det är sällan någon idé att köpa olika produkter för ”egenvård”, för de brukar inte ha någon effekt”, säger hon.
Hennes förslag är i stället att lägga pengarna på något som faktiskt ger glädje i vardagen.
“Lägg pengarna på något trevligt i stället som ett biobesök, en flaska vin eller en påse goda bullar eller småkakor”.
Hälsomyterna hon helst vill slå hål på
Det finns gott om hälsobudskap som Agnes Wold gärna skulle se att människor ifrågasatte.
“Att det är livsfarligt att inte vara smal, att ”stress” är livsfarligt, att man måste motionera, att grönsaker skulle innehålla några magiska komponenter som förlänger livet, att alkohol i måttlig mängd är onyttigt…”, säger professorn.
ANNONS
Hon är också kritisk till påståendet att det går att förebygga demens genom att kombinera särskilda kostvanor, motion och hjärngymnastik.
Det brukar ibland kallas ”Fingermetoden”, där olika levnadsvanor lyfts fram som sätt att påverka risken för demens.
“Tvärtom säger den vetenskapliga evidensen att man inte kan påverka risken för demens med kost, motion och korsord. Så det kan man skippa”, säger hon.
När Agnes Wold får frågan om vad hon hellre skulle lägga fokus på nämner hon vaccination mot bältros.
“Bättre att ta en spruta mot bältros, det minskar risken för demens och skyddar dessutom mot bältros som kan vara mycket smärtsamt”.
Läs mer på News55:
Ny studie: Blodtrycksmedicinen som de flesta fortsätter med
Allt fler unga förbereds för att kunna bidra till Sveriges försvar
ANNONS
Forskaren: Vanliga virus kan ligga bakom många fall av alzheimer
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Staffan
Ekberg
Ekberg
Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.
Staffan
Ekberg
Ekberg
Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.
ANNONS
