Döva undersköterskor kan kraftigt förbättra livskvaliteten för äldre döva. Det visar en ny studie från Jönköping University som lyfter språkets avgörande betydelse i vård och omsorg.
Joakim K E Johansson
Uppdaterad: 11 mars 2026Publicerad: 11 mars 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Äldre döva personer möter ofta stora hinder i kontakten med vård och omsorg. När personal saknar kunskap i teckenspråk blir det svårt att förstå information, uttrycka behov och delta i beslut. En ny studie från Hälsohögskolan vid Jönköping University visar att ett mobilt omsorgsteam med döva undersköterskor kan förändra situationen och öka livskvaliteten.
“Vår forskning visar att det här arbetssättet inte bara bör fortsätta, det borde skalas upp. Det handlar om jämlik omsorg”, säger Sofi Fristedt, docent vid Jönköping University.
MISSA INTE: 40 år sedan Tjernobyl – hon tog paniksamtalen: ”Ringde och ringde”
Studien är enligt universitetet den första i Sverige som undersöker en sådan insats. Forskarna följde ett mobilt omsorgsteam som utvecklats av en regional dövförening och som besökte äldre döva personer i hemmet eller på äldreboenden. Teamet erbjöd stöd på svenskt teckenspråk och hjälpte till både i vardagsomsorg och i kontakter med myndigheter och vård.
“Vi kan inte överdriva betydelsen”
Forskargruppen genomförde 15 intervjuer med fyra deltagare under två års tid för att följa hur stödet upplevdes i vardagen.
Enligt studien var möjligheten att kommunicera på teckenspråk den enskilt viktigaste faktorn. Tidigare kontakter med ordinarie hemtjänst hade ofta skett genom läppläsning eller lappar, vilket gjorde det svårt att föra mer nyanserade samtal.
“Vi kan inte överdriva betydelsen av att äldre döva får tillgång till professionellt stöd på sitt första språk. Det handlar inte bara om information, utan om att få tillbaka sin röst”, säger Sofi Fristedt.
ANNONS
MISSA INTE: Kikki Danielsson till sjukhus – avskedsturnén ställs in
ANNONS
Tydliga psykosociala effekter
Med stöd av teamet kunde deltagarna ställa frågor, förstå skriftlig information och vara mer delaktiga i beslut. Teamet hjälpte även till med aktiviteter som inte alltid ryms inom traditionell omsorg, som att organisera hemmet, följa med ut i naturen eller ägna tid åt samtal och hobbyer.
“För många av deltagarna blev teamet mer än omsorg, det blev en social och kulturell livlina”, säger Sofi Fristedt.
Studien visar också tydliga psykosociala effekter. Deltagarna beskrev att de kände sig mindre ensamma, mer energiska och upplevde större trygghet i både hemmet och i kontakten med vården. Kontinuiteten spelade också en viktig roll, eftersom samma personal återkom vid varje besök.
Forskarna menar att modellen kan vara möjlig att använda gemensamt av flera kommuner eller regioner. Målgruppen är relativt liten, men behovet av språkligt och kulturellt anpassad omsorg bedöms vara stort, enligt Jönköping University.
MER OM HÄLSA:
Hörselvården lurar patienter på tiotusentals kronor – nu skärps kraven
ANNONS
Ny studie: Besvärliga personer får dig att åldras snabbare
En månad utan alkohol – så påverkas kroppen
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.
Joakim K E Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS